Loading images...
  • 1912

    1912

    1912 bildades Svenska Ridsportens Centralförbund, SRC. Det var till en början en kommitté med uppdrag att se hur ridsportens tävlingar skulle ingå i de Olympiska spelens program 1912.

    Läs mer >>

  • 1920-30-tal

    1920-30-tal

    Under den här tiden var hästen det djur som hade högst status i jordbruket. Man har beräknat att det i Sverige år 1920 fanns över 700 000 hästar, det högsta antalet som uppmätts hittills.

  • 1942

    1942

    Svenska Lantliga Ryttarföreningars Centralförbund, SLRC, bildades ur en oro över att hästbeståndet skulle försvinna när armén skar ned på antalet hästar.

    Läs mer >>

  • 1948

    1948

    År 1948 bildades Ridfrämjandet för att främja folkhälsan och göra ridsporten till ”folksport”. Bland annat genom att låna ut arméns hästar (ackordshästar) till ridskolor och ge billiga lån till ridhusbyggnader.

    Läs mer >>

  • 1954

    1954

    Svenska Ponnyföreningen, SPF, bildades för att främja intresset för ponnysporten i Sverige. Fram till 1950-talet var ponnyer faktiskt ovanliga på såväl tävlingsbanor som ridskolor.

    Läs mer >>

  • 1956

    1956

    När hästarna inte släpptes in i Australien till OS i Melbourne gick frågan till Sverige och Stockholm om man kunde arrangera en Ryttarolympiad. Det blev ett framgångsrikt mästerskap med bland annat tre svenska guldmedaljer.

    Läs mer >>

  • 1960-70-tal

    1960-70-tal

    Under 1960-70 talet avhästades armén och 1968 var sista året för arméns ridskola på Strömsholm. På 70-talet började tjejerna allt mer att ta över på stallbacken. En tid då schaletten satt som gjuten under hjälmen.

  • 1990

    1990

    Första samlade Ryttar-VM:et genom tiderna avgörs i Stockholm. Aldrig förr hade ridsporten genomfört världsmästerskap i alla de sex VM-grenarna samtidigt. Det blev en hästfest vi sent ska glömma.

    Läs mer >>

  • 1993

    1993

    Dagens förbund, Svenska Ridsportförbundet, bildas genom en sammanslagning av Svenska Ridsportens Centralförbund, Svenska Lantliga Ryttarföreningars Centralförbund, Ridfrämjandet och Svenska Ponnyföreningen.

    Läs mer >>

  • 2012

    2012

    Under 2012 firar Svenska Ridsportförbundet att det är 100 år sedan Svenska Ridsportens Centralförbund bildades i samband med OS 1912. Jubileumsåret har redan startat.

    Häng med >>

  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  
  •  

1990

Under fjorton dagar sommaren 1990 förvandlades Stockholm till ridsportvärldens centrum och historisk arena för tidernas första samlade Ryttar-VM.  Världens dittills största ridsportävling med 700 hästar och lika många ryttare från 40 nationer som gjorde upp i sex discipliner. 3 000 frivilliga funktionärer såg till att VM blev succé och en viktig milstolpe för både svensk och internationell ridsport.

stadion vm90

VM mitt i en huvudstad med gångavstånd till alla arenor, var något helt unikt. Stockholms Stadion som rustats upp och där gröna gräset byttes mot grön fibersand, var stolt huvudarena och tävlingsplats för dressyr och hoppning. Utanför stängdes Valhallavägen av till förmån för restauranger, utställare, caféer och promenerande publik. På Gärdet och Djurgården avgjordes VM i fälttävlan och fyrspannskörning. Världens bästa voltigörer tävlade i ett tält på Gärdet och ute i Roslagen gick de 16 milen i VM-distansen.

Mediauppbådet var enormt. 1 291 journalister och fotografer från 34 länder bevakade VM. Hälften av journalisterna kom från Sverige. Invigningen sågs av miljoner TV-tittare i 60 länder. SVT slog sitt eget VM-rekord med 65 timmar ridsport som ofta sändes direkt.


SVT sände timtals från VM. En favorit i rutan var John Whitaker på sagohästen Milton. Ekipaget tog hem det individuella silvret.

Förutom tävlingarna ordnades utställningar och uppvisningar och vart man vände sig såg man hästar i någon form. Även kultur- och nöjeslivet blomstrade under VM-veckorna med konserter och utställningar på slott och i tält. Ingen kunde undgå att världens största ryttartävlingar hade landat i stan. Det var en hästfest av kolossalformat vi sent ska glömma.

Ulf Rosengren, som var generalsekreterare under VM, berättar:
- Ryttar-VM var ett äventyr för oss i sju år av förberedelser med blod, svett och tårar. Från en lös idé 1983 från FEI s dåvarande ordförande, Prins Philip, till ett lyckat genomförande under fjorton dagar i strålande sol i augusti 1990 i Stockholm.

ulf rosengren VM90
Ulf Rosengren var en av dem som drev på för ett samlat Ryttar-VM i Sverige. 1956 hade Stockholm stått värd för Ryttarolympiaden och med slagorden "Let's do it again" marknadsfördes Stockholm som arrangörsstad 1990.

Tävlingarna föregicks av flera förtävlingar, bland annat med fälttävlan 1987, körning 1988 och så det stora genrepet (minus körning) 1989. Under åren som följt har ett antal samlade VM genomförts, nu senast 2010 i Kentucky, USA.

Svenskt guld i körning
Ryttar-VM blev en enorm framgång för svensk körsport som dundrade in med 52 fyrspann från hela 17 nationer, det största startfältet i fyrspann dittills. Svenska körlaget toppade världsrankingen inför VM och var självklara hemmafavoriter. Skulle det bli några svenska medaljer så var det i körning. Holländaren Ad Arts och svenske Tomas Eriksson kom att spela huvudrollen i en dramatisk VM-uppgörelse - som skulle ta hela åtta månader innan den var klar.

Svenskarna (Tomas Eriksson, Jan Erik Pålsson och Nicke Pålsson) gick ut hårt i dressyren och Tomas fanns med i ledning och svenskarna på andraplats. Djurgården kokade i den 30-gradiga hettan när det var dags för kuskarna att bemästra de åtta fantasifulla hindren på maratondagen. Till de roligaste hörde utfodringsplatsen med ett livs levande gotlandsruss betandes i en hage.

Det krävdes nästan målfoto för att avgöra vem som var snabbast av Arts och maratonspecialisten Eriksson, men det blev fördel Arts som efter precisionen också säkrade guldet före svensken. I lag blev det också silver till Sverige efter Holland och med Ungern på bronsplats.

tomas eriksson vm90
Tomas Eriksson fick ta emot silvermedaljen vid VM , ett silver som senare byttes mot guld.

Men två månader efter VM kom beskedet om att vissa VM-hästar testats positivt för dopning. Först den 14 mars kom så domen. Ad Arts häst Pablo hade höga halter av otillåtna substanser i sitt test och Ad Arts diskades och fick lämna tillbaka sin medalj, priser och prispengar, och Sverige tog istället över på guldtronen, såväl i lag som individuellt genom Tomas Eriksson. Den 10 april 1991 kunde de svenska kuskarna äntligen ta emot sina guldmedaljer i Scandinavium i Göterborg.

Hoppguldet till Frankrike
I de övriga disciplinerna gick det inte lika bra för svenskarna. I hoppningen var Peter Eriksson bäste svensk på en 28:e plats med Moritz. Det svenska laget med Peter, Maria Gretzer, Ulrika Hedin och Åke Hultberg slutade på nionde plats totalt. Guldet gick till Frankrike som även tog hem det individuella guldet genom Eric Navet på Quito de Baussy.

hubert bourdy - morgat
Hoppningen bjöd på vackra hinder med tydlig svensk touch. Här individuella bronsmedaljören Hubert Bourdy, Frankrike, på Morgat. FOTO: Roland Thunholm

Bättre gick det då i dressyren. Louise Nathhorst på LRF Dante slutade åtta och det svenska laget fyra. I laget red förutom "Lussan" även Annica Westerberg på Taktik, Eva-Karin Oscarsson på Lille Claus och Liane Wachtmeister på Elixir.

Se fullständiga resultat till höger >>

Det var i samband med ryttar-VM som diskussionerna tog fart om inte de olika organisationerna borde gå samman. Läs mer om sammanslagningen HÄR

Svenska Ridsportförbundet
Ridsportens Hus
734 94 Strömsholm
Tel 0220-456 00
Fax 0220-456 70
kansliet@ridsport.se
Logga in