Satte prägel! Bronstrion Ninna Swaab, Ulla Håkanson och Maud von Rosen var de första svenska kvinnorna att delta i ett olympiskt ridsportlag i ridsport.
FOTO: Inger Järsholm

Kvinnor i ridsporthistorien

2019-03-08

Ridsport är den idrott i Sverige med störst andel kvinnor, 91%. Idag 8 mars är det den internationella kvinnodagen och vi hyllar med ett litet historiskt snabbsvep i tävlingshistorien och en del förvånande fakta.

Män var länge i klar majoritet i ridsporten, det var egentligen först på 1970-talet som kvinnor på allvar började ta plats och förvandlingen från fåmanssport till folksport och kvinnodominerad idrott tog sin början.

Män och kvinnor har länge kunnat tävla mot varandra i ridsport men det fanns en del speciella regler för kvinnor.

På 1920-talet skulle det till exempel särskilt anges i propositionen om tävlingarna var öppna för kvinnor. Det fanns även särskilda tävlingar för kvinnor, eller ”amasoner” som ryttarinnorna ofta kallades.

Först 1946 angavs att med ordet ryttare avsågs även ”ryttarinnor”.

Från 1940 fick kvinnor ställa upp i hopp- och dressyrtävlingar på svår nivå. Däremot fick kvinnor inte tävla i svår fälttävlan.

Först 1952 tilläts kvinnor delta i OS-dressyren, 1956 i OS i hoppning och 1964 blev det så tillåtet för kvinnor att tävla i svår fälttävlan.

Kvinnor som tävlade beskrevs länge på ett speciellt sätt i tidningar. Som mildare, lugnare, förtjusande, moderliga och graciösa.

Så här beskrevs till exempel OS i dressyr 1956 på Stadion i Stockholm i Svenska Dagbladet. Danskan Lis Hartel och tyskan Liselott Linsenhoff var två av tio kvinnor och kom tvåa respektive trea:

”Såväl Lis Hartel som Liselott Linsenhoff visade mjukhet, grace och smidighet som kom åtskilliga av deras manliga medtävlande att verka allt för stramt uppsträckta i givaktställning på hästryggen. Damernas dressyr gick som en lätt och lustig lek. Det var nästan något av rokoko över hästarnas dans, där de flöt fram i galopp, trippande lätt och piruettarade. Det var bara musiken som fattades”.

Först 1972 deltog kvinnliga ryttare för första gången i ett svenskt olympiskt ridsportlag. Det var dressyrtrion Ulla Håkanson, Maud von Rosen och Ninna Swaab, som tillsammans kammade hem brons i München.

Världens första damlag i hoppning kom från Sverige och åkte till OS i Sydney 2000. Det var Lisen Bratt (Fredricson), Maria Gretzer, Malin Baryard (Johnsson) och Helena Lundbäck.

Idag tar kvinnor en självklar plats i ridsportens världstopp, men Sverige är fortfarande unikt med så många tjejer representerade i toppen.

På den internationella dressyrrankingen är nio av tio kvinnor (Isabell Werth står för tre av platserna). Svenska Therese Nilshagen ligger elva. I fälttävlan är fem av tio kvinnor. Bästa svenska är Anna Freskgård på plats 35. I hoppning har herrarna tagit kommandot, amerikanska Beezie Madden är ensam kvinna bland topp tio där vi återfinner svenske Peder Fredricson på plats sex. Henrik von Eckermann ligger på plats 12 och Malin Baryard Johnsson ligger på plats 63.

I svenska hopplandslaget däremot är det lika många män som kvinnor och många lovande tjejer knackar på.

StrömsholmsHästmuseum

500 år av historia

Öppet varje dag i din mobil

Bilda en förening

Funderar Ni på att bilda en ridklubb? Så här kommer ni igång!

Läs mer
kastenman-iluster5

Jubileumsgalleri

1912-2012

Besök vårt galleri

Huvudsponsor

Förbundssponsorer

Sponsorer

Hotellpartner

Samarbetspartner

Annons