Startfälttävlan är för ryttare i alla åldrar.
FOTO: Maria Ståhl

Startfälttävlan - så går det till

Målsättningen är att
• Ge ryttarna ett smakprov på fälttävlan
• Öka intresset för fälttävlan och därmed få nyrekryteringar till sporten
• Få fler träningsbanor och på sikt fler tävlingsarrangörer

En kort beskrivning

Startfälttävlan hålls som en träning under tävlingsliknande förhållanden.
Deltagarrosetter delas ut till samtliga som startar oavsett resultat. Även till de som ej genomfört alla grenar.
Diplom delas ut till alla som genomfört en godkänd ritt i samtliga tre grenar.

Arrangerande klubb rapporterar in resultaten till en ansvarig som håller koll på sammanställningen.
Denna redovisning ska finnas att tillgå på nätet under hela cupen.
Den klubb som har flest inrapporterade vid årets slut premieras med xx kronor vilket ska gynna vidare satsning på hinder och banor.

För att hålla ponnyer och hästar åtskilda kan det vara uppdelat i två klasser som genomförs t.ex. förmiddag respektive eftermiddag.
Avgift för deltagande ska vara lågt, förslagsvis 150 kronor.
Ryttare (eller i förekommande fall dess målsman, tränare) skall ha Grönt kort.
Nummerlapp och säkerhetsväst skall bäras enligt TR.

Medical card kan gärna bäras under terrängmomentet.
Tidtagningsklocka får ej bäras.
Ej krav på att ha veterinär, ambulans eller läkare på plats.
Sjuksköterska ska finnas på plats.

Dressyrprogrammet rids enligt Ryttarmärke II på 20 x 40 meters bana.
Banhoppning 60 cm enligt TR, 7-9 hinder, min.tempo: 275 m/min.
Terrängbana 60 cm, 8-12 hinder, 800-1200m, tempo: 350m/min

Terrängbanan

Banan ska planeras i nära samarbete med banbyggare och godkännas av banbyggare eller teknisk delegat.
Målsättningen är att alla ska ta sig igenom banan på ett säkert sätt. Hindrens placering ska bidra till en rytmisk och god ridning för att ge både häst och ryttare en fin runda i terrängen. Stor vikt bör läggas vid konstruktionen och placeringen av hinder med tanke på säkerheten.

Alla hinder bör placeras på slät mark eller i svag uppförsbacke.
Banan bör gå i öppen terräng som gärna får vara lite kuperad.

Om vattenhinder är med ska detta vara i form av ett vad. Det skall vara valfritt att rida igenom vattnet eller bredvid.

Hinderdomare ska finnas vid hindren. En hinderdomare kan ha koll på flera hinder där så är möjligt.

De tre första och de tre sista hindren bör vara ur hindergrupp 1. Däremellan kan hinder ur grupp 2 väljas.

Om det finns vattenhinder med ska det vara i form av ett vad. Foto: Maria Ståhl>>

Vattenhinder


Stockhinder
Stockhindret kan bestå av en enkel stock. Foto: Maria Ståhl

Hindergrupp 1: stockar, stockhög, kulvert, tak (fasanhus), stenmur och liknande
Hindergrupp 2: upphopp, nerhopp, vatten, grav, dike

Max tre stopp på ett hinder. Därefter får ryttaren lämna detta och fortsätta till nästa hinder. Ritten räknas då ej som godkänd och kan inte ge klubben något poäng. Totalt max fem stopp för godkänt resultat. Ekipaget kan dock få fullfölja ritten med fler fel.

Vid avfallning får ryttaren ej fortsätta. Hinderdomare avgör om ryttaren av säkerhetsskäl bör tas av banan. 

En mer rutinerad häst före som draghjälp är tillåten.

Dressyr

Dressyrprogrammet rids enligt Ryttarmärke II på 20 x 40 meters bana.
Domare kan vara ridinstruktör eller motsvarande.
Kort skriftlig kritik delas ut, men ej poäng.

Hoppning

Banhoppning 60 cm enligt TR, 7-9 hinder, min.tempo: 275 m/min. Inga kombinationer.
Domare kan vara ridinstruktör eller motsvarande.
Hoppningen ska genomföras inom 30 minuter.
Max antal fel för att få rida terrängdelen är 20 fel.
Ekipaget kan dock få fullfölja hoppmomentet med fler fel.
Efter avfallning får ryttaren ej fortsätta.

Besiktning av häst

  • Hästen ska besiktas senast före terrängprovet, som en träning att visa häst vid hand.
  • Hästen ska visas i träns (men för övrigt ingen annan utrustning) och i ett gott skick.
  • Ryttaren ska vara propert klädd och själv visa hästen.
  • Besiktningsman bör vara någon med god hästerfarenhet och med vana att visa häst.
  • Hästen ska visas uppställd med ryttaren stående framför och vänd mot hästen.
    Därefter visar ryttaren hästen i skritt och trav på rakt spår, med hästen till höger om sig. Vändning ska ske till höger. 

Senast uppdaterad: 2016-04-19

Huvudsponsor

Förbundssponsorer

Sponsorer

Hotellpartner

Medlemstidning

Annons