Annons

    Hem / Aktuellt / Så här svarade ni på vår enkät

Så här svarade ni på vår enkät

För att få ett underlag till remissvaret på det som i folkmun kallas ”gödselutredningen” eller ”övergödningsutredningen” skickade Svenska Ridsportförbundet i juni ut en enkät. Stort tack till er som tog er tid att svara.

Här kan vi presentera en sammanfattning av svaren på enkäten.

Enkäten med frågor om hagar, mockning och gödselhantering skickades i första skedet till våra föreningar och ridskolor. I andra skedet öppnades enkäten för andra hästhållare.
Enkäten nådde cirka 15 000 personer, och vi fick in närmare 3000 svar. Vi vill rikta ett varmt tack till alla som tog sig tid att besvara våra frågor.

Utredningen, som heter Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå miljömålet Ingen övergödning (SOU 2020:10), och här finns resonemang som Svenska Ridsportförbundet ställer sig frågande till.

Enligt utredningen är hästhållning i Sverige en omfattande småskalig verksamhet som ofta bedrivs av privatpersoner som fritidssysselsättning. Utredningen menar också att det finns en risk för att det faktiska kunskapsläget hos små aktörer, både om effekter och gällande lagar, är lägre än vad det är hos större aktörer.

Enligt utredningen står Sveriges hästar för runt 20 procent av all den stallgödsel som produceras. Det är naturligtvis viktigt att den tas tillvara på rätt sätt. Vår enkät visar att hästhållare landet runt är både ansvarsfulla och har konkreta planer för hur gödsel tas tillvara och hur hagar hanteras.

I utredningen uttrycks oro för att gödsel blir liggande, trampas ner i marken och och när marken blir blöt rinner ut i sjöar och vattendrag med övergödning som resultat.

Enkäten visar att cirka 80 procent av de svarande mockar i sina hagar minst en gång i månaden, och hälften så ofta som varje dag eller en gång i veckan.
Fritextsvaren visar att upptrampade ytor grusas, och att underlaget vid foderplatser förstärks med till exempel grus för att hindra att marken trampas upp.

Vi frågade också om det fanns behov av dränering. Cirka en tredjedel svarade ja, det finns behov. Anledningarna till att detta inte blivit gjort är flera. Många pekar på den ekonomiska frågan, medan andra understryker att de inte själva äger marken och alltså är beroende av att markägare eller kommunen gör åtgärden. Någon menar att de förlorar värdefull betesmark om de lägger för mycket grus. Andra att de har hagarna i kulturlandskap eller naturreservat och inte får inverka på området.
I svaren märks också en tendens att behovet av dränering dykt upp på senare tid när vintrarna blivit varmare.

Oavsett anledning till att hästhållaren ännu inte åtgärdat dräneringen, finns ingen som svarat att det skulle vara onödigt eller att de inte bryr sig. Alla vill göra rätt, men ekonomi eller praktiska omständigheter stoppar.

I utredningen särskiljs hage och beteshage.
Med hage menas de hagar, paddockar, utrymmen som används vid den dagliga utevistelsen
Med beteshage menas de hagar där hästarna går på bete under en längre period

Många hästar på ett begränsat utrymme belastar naturligtvis marken mer, än färre hästar på samma eller större utrymme. Att med ny lagstiftning eller föreskrifter reglera hur hästhållare ska räkna antal hästar per hektar, och lägga marken i träda efter tio år, hör till de formuleringar i utredningen som väckt mest upprörda känslor.

Vår enkät visar att ungefär hälften av de svarande har fler än 2-3 hästar per hektar i sina hagar. Samtidigt visar enkätsvaren att hästarna hos ¾ av de svarande går på bete i mellan tre till sex månader varje år. Alltså kan man dra slutsatsen att de flesta hagar får vila under sommarhalvåret, vilket påverkar mängden gödsel och eventuellt näringsläckage positivt.

De sista frågorna i enkäten rör gödsel, förvaring och avyttring.

Enligt enkäten förvaras ca 80 % av hästgödseln tätt, i sluten eller öppen container, på tät gödselplatta eller i stuka på åkermark till exempel, vilket anses miljömässigt korrekt och lagenligt.
Merparten av hästgödseln återförs till kretsloppet där hästhållaren sprider på egen mark, lantbrukare hämtar, lämnas till förbränning eller lämnas till jordförbättring till exempel.
Enkäten visar tydligt att hästhållare i gemen är ansvarstagande och medvetna om betydelsen av att återföra gödsel till kretsloppet.

Men eftersom svaren inte är hundraprocentiga finns arbete kvar med rådgivning, information och utbildning.

Både vårt remissvar och en kommenterande text finns på ridsport.se och i Häst&Ryttare, Svenska Ridsportförbundets medlemstidning, se länkar

Glöm inte munnen vid visiteringen

När du dagligen går igenom din häst och visiterar den, glöm inte att också kolla i munnen. Finns där sår eller förändringar?