En stallgång i stall med hästar som står uppstallade i traditionella boxar.
FOTO: Roland Thunholm/arkivbild

Övergång till uppstallning i lösgående system

2019-01-21

Jordbruksverket fick i uppdrag av regeringen att göra en analys över vilka effekter en övergång till lösgående system för hästar skulle ha för hästnäringen. Jordbruksverkets rapport ska lämnas till regeringen 1 juli 2019. Hästnäringens parter har nu lämnat sina synpunkter.

- Det är bra för hästvälfärden. Vi välkomnar det och ser möjligheterna. Men det måste vara en rimlig övergångsperiod, säger Peter Kallings, ordförande i Svenska Ridsportförbundets djurskyddsutskott och veterinär. Så att våra föreningar och ridskolor kan ställa om.

Den nya djurskyddslagen träder i kraft redan första april 2019. Men analysen av uppstallningssystem lämnas till regeringen 1 juli.

Regeringen insåg att det behövdes en grundläggande analys av konsekvenserna att ställa om till lösgående system och Jordbruksverket fick det i uppdrag. Jordbruksverket vände sig till hästnäringens organisationer som lämnat sitt yttrande i ett gemensamt svar.
Alternativen kan vara att bygga om spiltor till boxar eller någon form av grupphästhållning.
Svenska Ridsportförbundet har gjort en omfattande analys av nuläget med hjälp av ridskolerådgivare Anna Reilly som har inblick i hur det ser ut i ridsport-Sverige.

Här är några fakta:
På Sveriges ridskolor finns idag 2917 hästar uppstallade i spiltor på 206 ridskolor. Kostnaderna för ombyggnation till box eller lösdrift kan bli höga.
Totalt finns det cirka 460 ridskolor i landet.
”Ridning är populärt som motion och rekreation och utgör en av de största sporterna sett till antalet aktiva idrottsutövare. En omedelbar omställning till lösgående djur kan med andra ord leda till allvarliga negativa effekter”, skrev regeringen.
Det kan betyda höjda ridpriser med mera.

Bilden som växte fram i Reillys undersökning varierar i landet.
I Stockholm hålls 667 hästar uppstallade i spiltor i 25 stallar.
Här finns ett stort behov av övergångsbestämmelser.
Kostnaderna varierar också runt om i landet för att ställa om från spiltor.
- Det kan se mycket olika ut på beroende på om det är kommunen som bygger, föreningen eller privat person. Även geografiska skillnader har stor betydelse, säger Anna Reilly som undersökt fyra nybyggnationer/ombyggnationer ingående.

Peter Kallings skulle helst se att man fattar ett inriktningsbeslut om sex år fram till omställning, dvs. 2025 (i enlighet med strategidokumentet Ridsport 2025) och inte schablonmässigt sätter tio år som varit fallet i andra sammanhang.

Anna Reilly har med utgångspunkt från det framtagna underlaget föreslagit en övergångsperiod på åtta år, två mandatperioder, vilket kan vara en framkomlig kompromiss.
- Så att processen och dialogen mellan ridklubbar och kommuner kan hinnas med. Det finns behov av förändringar på många anläggningar också när det gäller andra utrymmen som duschar, omklädningsrum och infrastruktur (upplysta gång-/ridvägar, busshållplatser etc.) utöver frågan om spiltor eller inte.
- Se möjligheterna – få kommuner att satsa på detta liksom andra sport- och fritidsanläggningar, menar Peter Kallings.

Läs mer om Ridklubben en resurs i din kommun

Mer om hästvälfärd hittar du här:




Annons