Arbetsgrupp och öppet hus

– Gruppen bildades genom att vår engagerade ridskolechef Nissa Gustafsson handplockade några av oss äldre som själva är ridande eller är anhöriga till ridande. Vi är tre till fem personer mellan 65 och 75 år.

I början handlade det mest om att få ut information om projektet, att göra det känt.
– Vi vände oss då till lokalpressen som kom på besök och skrev några artiklar. På så sätt fick vi ut budskapet att projektet finns och att alla är välkomna, säger Max Elgeby.

– Vi bedriver våra aktiviteter som ”öppet hus”, man kommer hit om man kan. Aktiviteterna görs också alltid i ridskolans regi. Det handlar om säkerhet. Vid ett tillfälle var en personal sjuk och den gången blev det helt enkelt ingen uppsutten verksamhet.

Ett tiotal äldre i åldrarna 65 till 86 år har kommit till varje ”öppet hus”. Hälften har varit återvändare till ridsporten, hälften helt nya i en stallmiljö.
– Vill man känna på det här med ridning så går det bra. Vi har prova-på-ridning på lördagar och då rider man en halvtimme. Den 86-åriga damen sa att hon kände sig ganska stel, men sedan kunde hon sitta upp ändå och red upp för ett Ridborgarmärke, säger Max Elgeby.
– Några har sagt att de vill börja rida regelbundet. Andra vill gärna prova igen, men i mindre omfattning. Det handlar också om den privata ekonomin.

Men det behöver inte heller handla alls om ridning. Tanken har varit att man ska få prova på att uppleva något ihop med en häst bara.
– Att borsta eller bara träffa en häst är tillräckligt för många. 86-åringen ville från början bara lukta på en häst. Många av de äldre har ju levt med hästar i sin ungdom då hästen på landet fanns där i arbetet, mer än som i dag ett hobbydjur.

Max Elgeby påpekar att aktiviteterna hittills ju har varit för ”ganska pigga” pensionärer, för dem som kan ta sig till ridskolan på egen hand.
– Sedan finns ju de som inte lika enkelt kan göra det. De som bor på ett äldreboende eller som lever med hemtjänst till exempel. Men för dem vill ridklubben dra i gång ett pilotprojekt som vänder sig till personer i äldrevården och vi har fått kontakter inom kommunen för att planera en sådan aktivitet och vi har stöttning av Svenska Ridsportförbundet.

Coronapandemins krav på isolering i hemmet – och särskilt då för äldre där många kan tillhöra en riskgrupp – slog ju sönder lite av tanken med RF-kampanjen Idrott för äldre.
– Men det som har varit så bra med ridsporten är att vi har kunnat hålla reglerna för avstånd eftersom vi inte har varit så många och vi har kunnat vara utomhus och klappa och lukta på hästar.

Max Elgeby påpekar att projekt som det här måste få ekonomisk täckning för den personal som ställer upp vid ridskolan.
– Vi äldre jobbar ju ideellt. Men för att få med hela säkerhetstänket så krävs det att vi har personal med oss och att vi kan använda oss av ridskolans resurser. Även om vi ideella kan klara av det rent praktiskt så behövs personalen.

Max Elgeby började rida som vuxen, för trettio år sedan när han följde sina tre döttrar till ridskolan. Med några kortare uppehåll har han varit ryttare sedan dess.
– Min kropp kan känna sig ganska fysiskt ansträngd av ridningen, men att bara umgås och ha en trevlig samvaro med en häst betyder mycket. Numera rider mina barnbarn, så jag är på ridskolan 3 – 4 gånger i veckan bara för att hjälpa till med olika saker.

– Och det behövs många händer här i föreningen och det finns alltid någon uppgift där man kan vara till nytta. Vara parkeringsvakt vid en tävling, stå i cafeterian – det behöver inte vara hästrelaterat. Man träffar många trevliga människor, och har man ingen hästerfarenhet så lär man sig. Vår policy är att ridskolan ska vara öppen för alla, alla är välkomna.

Nu hoppas ridklubben kunna visa politikerna i Arboga kommun att det finns pengar att spara genom att satsa på ridsport för äldre, genom en minskad belastning på sjukvården till exempel.
– Riksidrottsförbundets kampanj och pengarna därifrån tar ju slut vid årsskiftet 2021/22, men får vi med oss kommunen så kan vårt projekt fortsätta längre. Vi i ridklubben är beredda att jobba vidare, säger Max Elgeby.