FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / Han leder Hoppskolan

Han leder Hoppskolan

Han är A-banbyggare, A-tränare i hoppning, tävlar själv i grenen och har fått priset som Årets ridlärare. Leif Hall har gjort en hoppskola exklusivt för Häst&Ryttares läsare.

Så här beskrivs Leif Hall av sina klubbkamrater i Gävle Ryttarsällskap i deras nominering av honom till Årets ridlärare:

”I över 30 år har Leif arbetat hos Gävle RS och har trots många exklusiva erbjudanden varit hemmaklubben trogen. Han är en mycket skicklig ryttare, A-banbyggare, A-tränare och framförallt ridlärare (SRL II) som alltid har klubben och medlemmarna i fokus. Leif utvecklar både unga ryttare och hästar mot eliten och ger professionell coachning åt ambitiösa hobbyryttare på egen häst eller på ridskolehäst. Han får alla att växa, både som ryttare och som människor. Han får hopprädda att övervinna hinder, väcker lusten hos ”hjälmfotingar” och lotsar dem med trygg hand vidare i ridsporten. Leif Hall är en sann förebild och ett levande bevis på hur viktig ridskolan och ridläraren är för att sprida gott horsemanship och god ridning.”

Leif Hall Årets Ridlärare 2018

Leif Hall tog emot priset som Årets ridlärare under Ryttargalan.
Foto: Roland Thunholm

– Jag blev väldigt rörd när jag läste det där, det väckte många känslor. Man jobbar ju på bara och ibland kan det kännas som att man tas för given. Men när jag läste nomineringen så förstod jag att jag är uppskattad. Och jag blev jätteglad över priset.

Leif Hall har under hela sitt ryttarliv varit oerhört tävlingsintresserad. Han har ett brons i inomhus-SM i hoppning och tävlar i dag fyra hästar, varav tre är egna. Att han samtidigt håller hårt på ridskolans unika verksamheter ser han inte som en motsättning utan som en självklarhet.

– Tidigare fanns det fler ridskolechefer som tävlade i svår hoppning eller dressyr. Ridskola och tävlingsverksamhet hölls ihop bättre, säger han.

– Jag tycker inte att det är bra att ha barn och bredd på ett ställe och elit och tävling på ett annat. Det blir som skilda världar och det tycker jag inte är bra. För ridskolans elever är det också bra att ha förebilder nära.

– De privata anläggningarna har gjort mycket för tävlingsverksamheten, men det är viktigt att det finns tävlingar även på ridskolan.

Det ska inte behöva ta stopp när ridskoleeleverna vill börja tävla, tycker han.

– Det är viktigt att få prova på tävling, få smak för det, och utan att man måste ha egen häst.

– Tidigare hölls det många tävlingar på ridskolorna, men i dag räcker inte anläggningarna till. De kan ha varit fina för 35 år sedan, men nu räcker de inte. Många anläggningar är slitna. Det finns flera kommuner som borde skämmas, som rustar fotbollsarenor och hockeyhallar, men inte ridskolor, säger han och tar den egna kommunen Gävle som exempel. Ryttarsällskapet förhandlar nu med kommunen om att få modernisera sin anläggning.

– Vi behöver omklädningsrum, fler ekonomiutrymmen och fler ridytor.

Det är lite av en ”uppförsbacke”, säger han, men hoppas och tror att det ska vända.

– Ridsportens framgångar arbetar för vår sak, de ger uppmärksamhet och de syns. Som nu med Peder Fredricsons EM-guld och hans Jerringpris.

Och verksamheten på ridskolorna har en del i ridsportens framgångar på elitnivå, anser Leif Hall.

 – Så ja. Jag tror på ridskolan.

Men kanske är det så att jobben där har fått för låg status, funderar han. Kanske är det så att en ridlärare Level I eller II i dag känner det som att en C-tränare eller tävlingsryttare har högre status, funderar han vidare.

– Ridskolan är en viktig del i ridsporten. Ridskolans status måste höjas. Är du ridlärare Level III så ska det vara ett statusjobb.

Det som också är viktigt, påpekar han, är att ryttarna får lära hästkunskap och grundridning.

– Att veta hur hästen ska utfodras och skos till exempel. Vi har ju i dag många duktiga ryttare, men det är inte säkert att de kan så mycket ”häst”, att de har kunskaperna i hela paketet. Där tycker jag att vi har tappat.

– Det här är oerhört viktigt. En häst som ska prestera måste må bra. Kan du inte träna och sköta din häst så kan du inte vara med.

– När vi A-tränare har våra träffar så pratar vi alltid om att det måste återupprättas, och här kan privata tränare och ridskolans ridlärare ha utbyte av varandra.

Priset som Årets ridlärare, 10 000 kronor, och en tavla, tog Leif Hall emot under Ryttargalan i Stockholm i november.

– Tavlan får nog hänga på kontoret på ridskolan. Hemma är det ingen som tittar på den. 

Leif Hall

Leif Hall

Ålder: 55 år
Bor: I villa i Gävle.
Jobb: Ridlärare SLR II och ridskolechef hos Gävle Ryttarsällskap med 28 ridskolehästar och totalt 60 hästar på anläggningen.
Familj: Hustrun Kine Hall (SLR III hos Gävle RS, C-tränare och hoppdomare), två söner 24 och 27 år, som inte rider.
Husdjur: Ingen katt eller hund eftersom ena sonen är ”kraftigt” pälsdjursallergisk. ”Men i somras hjälpte Kine en skadad kråkunge som sedan dess håller sig runt vår villa. Den kan vi väl kalla husdjur?”
Hästar: De tre egna irländarna Tiny Tim, född -09, stoet Lorrha, född -06 och Clear Boy, född -03. Cilvano Z, född -99, som Leif äger ihop med Peter Gustafsson och som är hans bästa tävlingshäst. ”Jag tävlar alla fyra hästarna så det är inte svårt att få dagarna att gå.”
Bästa minne: ”När jag med Gävle Ponnyklubb vann Ponnyallasvenskan första året, 1978, och då i ett lag med endast lektionsponnyer. Jag bär hela tiden med mig att sporten ska finnas också på ridskolan”.
Bästa känsla: ”När jag blev trea i inomhus-SM i hoppning 1992. Det var min första riktiga svårklassmerit och jag kan fortfarande känna i kroppen hur vi tar banans sista hinder.”

Foto: Roland Thunholm