FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / Ridskolan en frizon i coronatider

Stallet öppnar famnen i kristid

I tider av kris, som under en viruspandemi, blir stallet en frizon. Visst finns här regler om handtvätt och avstånd – men också lurvig päls fritt fram att ta på. Vi åkte till Ekbackens Ryttarförening, i området som drabbats värst av coronapandemin.

TEXT: ANNA KÅGSTRÖM

Eleverna har slutat att i ren ­glädje spontankrama ridskolechefen Sanna Rinman. Men annars är det mesta som vanligt på ­Ekbackens Ryttarförening i Järna utanför ­Södertälje i Stockholms län.

– Många elever ­verkar ovanligt glada över att ­komma hit, säger ­Sanna ­Rinman. ­Annars handlar det så mycket om corona­viruset; i skolan, på ­nyheterna… Det blir som en frizon att komma till en plats där allt är som vanligt.

Ekbackens Ryttar­förening ­ligger ­inbäddad bland typiskt sörmländska ­åkrar och skogsbe­klädda kullar. Runt stallet och det relativt nybyggda ridhuset breder hagarna ut sig. Här går merparten av ponnyerna på lösdrift ­dygnet runt. Nu står flera av den och väntar vid staketet. De vet att de snart blir hämtade av den första ­gruppen ­ryttare och får kraft­foder och ans i spiltorna, som ­fungerar som skötselplatser, i ridhuset. Solen vräker ner. Det är en ovanligt varm dag på jobbet.

Ridskolechef Sanna Rinman är före ­detta sjuk­sköterska, och väl in­skolad i hur ett virus kan smitta. Ur det perspektivet tycker hon att eleverna hittills har varit ­mycket bra på att bedöma ­risker.

– Vi har till och med haft elever som bokat av för att en förälder har fått symtom. Jag upplever att alla är så glada över att ridverksamheten får pågå att de är noga med att respektera ­reglerna.

– Dessutom är ju vi hästfolk, om ­några, ­redan så tränade i att ­hålla avstånd och för­dela oss, säger Sanna Rinman. Jag har ­aldrig upplevt några  problem med att det ­hänger för många elever på samma ställe. Det skulle vara om några ­äldre plötsligt flockas för att ­titta på något i en telefon som jag får på­minna dem.

 

Byt gärna om till ridkläder redan hemma för att det inte ska bli trängsel och köer, ­sådant vi ska undvika i de  här virustiderna.

Byt gärna om till ridkläder redan hemma för att det inte ska bli trängsel och köer, sådant vi ska undvika i de här virustiderna.

Till viss del ­påverkar ­coronaläget också hur hon agerar som ­pedagog:

– Jag märker att jag aktar mig mer för att gå nära  för att exempelvis hjälpa till att tränsa. Och det är ju på ett sätt bra – i stället står jag på distans och uppmanar: ”Prova själv, jag står här och ser hur du gör”.

– Samtidigt tänker jag att stall­tiden också ­handlar om att utvecklas som människa, och att det viktigaste då handlar om att bli sedd – alltså att alla blir hälsade på, och att de ser varandra. Man måste inte alltid ha fysisk närhet för att ­bekräfta det.
 Eleverna får hjälpa till med typiska stallsysslor såsom mockning, krattning och smörjning av sadel och träns.Att mocka hagar är en av de typiska sysslorna på ”ridfritids”. Först går Signe Segerström, efter henne Rut Hörstedt med skottkärran och sedan Amelie Bylund.

Ekbackens ­Ryttarförening, som ­startade 2012, har ­satsat på en lite annorlunda bas för verksamheten. Det är en ­fritidsverksamhet – här ­kallad ”ridsportskola” – för häst­älskare i ­åldrarna 7–15 år. ­Eleverna ­kommer flera dagar i veckan och stannar i nära fyra timmar. Då ingår att hämta, fodra och ­hantera sin till­delade ponny eller häst, rida ett 50-minuterspass, ha teori och göra en uppgift. De olika sysslorna är typiska för stall-livet – mocka ­hagar och ligghallar för de ponnyer som går på lösdrift, kratta in höspill, packa höpåsar, smörja sadel och träns.

– Jag jobbade som fritidsledare på en ­annan ­ridskola tidigare, och gillar det här med att fokusera mer på hästhantering, både ­praktiskt och teoretiskt, säger Sanna Rinman. Att förstå ­hästens beteende från marken i alla möjliga ­situationer gör en så uppenbart till en mer ­förutseende ­ryttare.

Själv kan Sanna Rinman gården utan och innan; hon är uppvuxen på den. Nu bor hon och ­hennes familj i ett hus i ena änden, och hyr mark och anläggning för ridklubben av Sannas ­föräldrar. Hon tävlar själv i dressyr på Medelsvår B-nivå. Äldsta ­dottern Tindra Rinman tävlade i både hoppning och dressyr i SM 2019 på ponnyn Högås Vanilla, som även går med mer avancerade ryttare i rid­skoleverksamheten.

– Jag hade min första häst här på gården när jag var 13 år, säger Sanna Rinman. Det har alltid varit en dröm att driva en egen ridskola, även om jag tog en omväg som sjuksköterska inom palliativ vård ­under ett antal år.

Sanna Rinman, ridskolechef Ekbackens RF.

Sanna Rinman, ridskolechef.

 Hästarna förbereds inför lektion. Wilma Almér ser till att ponnyn Charlie får en extra fin, inflätad svans.Wilma Almér ser till att ponnyn Charlie får en extra fin, inflätad svans. / Alice Klingwall har tränsat Superman. Nu väntar lektion i 50 minuter.

Nu börjar de ­yngsta ryttarna att droppa in på stallplanen – på ­cykel, gåendes eller med bilskjuts. Efter någon timme kommer de äldre ridsportarna. Vilka som ska göra vad står på en lista i ridhuset. Samarbete mellan deltagarna är en viktig pusselbit för att kunna hålla igång många samtidigt.

Oftast är de två och två som hjälps åt med en häst. Ponnyn Charlie hinner få en fin inflätad svans. I spiltan intill får trotjänaren Viking en extra lång kram av 11-åriga Rut Hörstedt. Hon har ridit på Ekbacken i fyra år.

– Jag får göra mer saker med hästarna här än på det förra stället jag red. Det är jättekul, det känns mer som att ha en egen häst.

Ett nytt gäng har suttit upp, nu ska det travas över bommar. Alice Klingwall och Linnea Jonsson assisterar.
Ett nytt gäng har suttit upp, nu ska det travas över bommar. Alice Klingwall och Linnea Jonsson assisterar.

Utomhus är det som gäller. Här pluggas det teori.Utomhus är det som gäller. Här pluggas det teori.


Medan den första gruppen sitter upp på ute­banan hugger andra ridsportare in på snabbnudlar, pizza och annan medhavd mellis vid ute­borden. ­Ytterligare en grupp slår sig ner vid ­ridhusväggen med sina teoriböcker. Samtidigt drar 13-åriga Christina Donath Sanchaz och två andra i väg med hö­vagnen för att fodra de hästar som går kvar i ­hagarna.

– Jag är så glad att stallet inte har stängt, säger ­Christina. Här kan man glömma corona­viruset och bara vara, här och nu. Annars kan jag oroa mig ­ganska mycket för min mormor, som bor i ­Spanien.

Kompisen Sita Peterzens, 15 år, håller med. Den här konstiga coronatiden tar på krafterna:

– Ett tag var vi bara fem i min klass, resten ­stannade hemma. En del tänkte att de tillhörde en riskgrupp, andra var väl hemma bara för att det gick. Men det var i början, nu är vi fler igen.

Att ­tänka på smittrisker är redan en vana hos häst­älskare, ­menar Sita:

– Jag såg ett roligt meme på Instagram om hästfolk: När de tänker på corona är de helt som ­vanligt, men om de hör ”kvarka” så skärper de till sig och blir jättenoga med hur de klär sig och beter sig för att inte föra smittan vidare till hästarna!

 Sommarens ridläger på Ekbackens Ryttarklubb är främst dagläger, men ännu finns ett planerat övernattningsläger kvar i augusti.

– Fast det är inte så stort, säger Sanna Rinman. Vi brukar som mest vara åtta personer. Men ­kanske kan vi få till det om vi över­nattar på avstånd i rid­huset? Ingen vet ju hur den här ­pandemin  utvecklar sig. Vi får avvakta, och lösa det på bästa sätt. 

 

Anneli Grimborg Säteri, Stockholms Läns Ridsportförbund:

”Effekterna kan visa sig till hösten”

Trots coronapandemin har efterfrågan på ridsport i Stockholms län ökat. Nu oroar sig ridskolechefer för hur det ska bli till hösten, när de mer långsiktiga effekterna av ­p­andemin kan visa sig.

Den ovanliga våren 2020 kommer att gå till ­historien. Kanske också i ridklubbarnas logg­böcker. I Stockholms län – det område som ­drabbades först, och hittills värst, av sjukdomen covid-19 – konstaterar ridskolecheferna att efter­frågan på ridning hittills har ökat markant.

– Våra ridskolechefer upplever ett större tryck än någonsin, säger ­Anneli Grimborg Säteri, verksamhetschef vid Stockholms Läns Ridsportförbund. 

– Många vuxna ridsportare som jobbar hemifrån verkar tycka att det är ett bra avbrott att ­kunna åka och rida mitt på dagen. Och när de inte kan resa utomlands eller inom Sverige vill de gärna rida extra på helgerna i stället. Det ger trots allt en viss ersättning för inkomstbortfall från kurser, clinics och tävlingar som ridskolorna har måst ställa in.

Hon har precis haft ett digitalt möte med ridskolechefer i Stockholms län för att ­uppdatera coronaläget: Vilka ytterligare åtgärder kan rid­skolorna göra för att minska smittspridning? Och hur kan de tänka strategiskt ekonomiskt?

Anneli Grimborg Säteri, verksamhetschef Stockholms Läns Ridsportförbund.

Anneli Grimborg Säteri, verksamhetschef vid 
Stockholms Läns Ridsportförbund.

För flera klubbar är inkomster från tävlingar nödvändiga för verksamheten. Samtidigt har ridskolorna i det folkrika huvudstads­länet generellt fortfarande långa köer av ­hugade ryttare.

– Det vi inom förbundet ­tittar på nu är hur vi ska ­kunna ­stötta våra klubbar framöver. Konsekvenserna av ­viruset kommer förmodligen att märkas tydligare till hösten, då fler i samhället förväntas bli arbetslösa och kanske inte längre har råd att rida. Och det tappet kommer att ­märkas av redan nu i slutet av terminen när klubbarna ­räknar återanmälningar till lektionsridning i höst. 

En mer långsiktig konsekvens – ­beroende på hur långvariga hindren blir för import – kan vara att sammansättningen av ­ridskolehästar påverkas, menar Anneli Grimborg Säteri.

– Om krisen blir långvarig kan man ju ­fundera över vad som ska hända med nyrekry­teringen av hästar. Kanske får vi i så fall fler svenskupp­födda ridskolehästar, och till och med nya raser som ridskolehästar?

Ekbackens Ryttarförening

  • Plats: I Järna utanför Södertälje, Stockholms län. Ridskolechef är Sanna Rinman.
  •  230 medlemmar. 84 procent av dem är under 20 år.
  •  19 ponnyer, 5 hästar.
  •  Verksamhet: För alla från 3 års ålder – från prova på-ridning till tävlingsverksamhet, med lag i Ponnyallsvenskan. Ridlekis och ridsportskola (ett slags ”ridfritids) för 6–15-åringar. Lektions­ridning, nybörjare–nivå V. Träningsgrupper i hoppning och dressyr. En ”återvändar”-grupp.

Exempel på åtgärder vid ridskolan i coronatider

  1. Regler om hur många som får vistas i olika utrymmen.
  2. Uppmaningar om noggrann handhygien och att hålla en hästlängds avstånd i klubbhus, stallar och på läktare.
  3. Uppmaningar att byta om till ridkläder redan hemma.
  4. Hjälp till personer i riskgrupp att sälja av sina lektioner. 
  5. Ridgrupper hålls isär i stall och ridhus.
  6. Stängning av eventuell kafeteria.
  7. Kurser, teorilektioner och möten blir digitala.
  8. ”Stallhänget” flyttar ut på sociala medier som Instagram och Facebook.