FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / "Börja föda upp lektionshästar!"

"Börja föda upp lektionshästar!"

Ridskolehästen. En bästa vän för många. Samtidigt en häst som måste kunna det mesta. Och den har blivit allt svårare att hitta. Vi åkte till skånska Klagshamn och Årets ridskola för att höra hur de gör där.

Text: Britt Ledberg

Klockan är strax efter 13 och de 44 lektionshästarna tas in från hagarna där de går i olika flockar. Om så där tre timmar kommer dagens första elever. Hästarna vallas in och verksamhetschef Maria Gudmundsson tar emot dem innan de själva väljer ”sin” dörr av de två som leder in i stallet. Hon känner alla väl förstås och vet vem som kommer att välja trav fram till dörren och vilken som i stället utan brådska skrittar lugnt hela vägen från hagen till boxen.

– De behöver alla olika lång tid för att acklimatisera sig här på ridskolan när de kommer. Men under tolv års tid har jag bara sålt vidare två hästar, säger hon.

Och varför då?

– Jo den ena var så låg i rang att den tog ut det på människor, och det blev till slut farligt.

Den andra berättar hon, var i och sig så framåt som hon vill ha sina hästar.

– Men det avtog aldrig och då det blev inte mycket till ridning för eleverna på den hästen.

Klagshamn-6_webb.jpgDe 44 lektionshästarna hos Klagshamns Ryttarförening går själva in från sina hagar. Och de vet precis till vilken dörr och stallgång de ska.

Maria Gudmundsson tycker ändå att de som är väldigt framåt när de kommer också är de som blir bäst i längden.

– Ridskolan måste så klart ha lektionshästar även med andra temperament, ha även de som man kan kalla lite ”tråkiga”. De kan förstås bli väääldigt tråkiga efter 4–5 år, men samtidigt är de stabila och trygga hästar som ger en ryttare självförtroende.

– Det är också bra för ryttare, på alla nivåer, att rida olika typer av hästar.

I annonserna står det alltid: "Får inte säljas till verksamhet".

Även om var och en av lektionshästarna har sin egen historia så har i princip alla det gemensamt att de är importerade. Det är väldigt svårt, säger Maria Gudmundsson, att hitta hästar att köpa här i Sverige.

– Vi köper från Nederländerna och Tyskland via hästhandlare vi känner och litar på. Jag har också egna kontakter i Irland.

– Jag har inget emot att köpa svenska hästar, men jag hittar inga. De kostar mycket och i annonserna står det alltid ”får inte säljas till verksamhet”.

– Jag tycker att det lever kvar en förlegad syn på ridskolan. Många gånger kan lektionshästarna ha det bättre än privathästar som kanske ibland knappt blir ridna och får stå inne mycket. En ridskola måste också se till att alltid följa alla lagar och regler om djurskydd och stallmiljö.

– Men svenska säljare tror att just deras häst är så speciell, att de har världens bästa häst till salu, att den måste gå i en egen hage och måste ha ditten och datten.

– Det blir så personligt. Man ser hästen nästan som ens sambo eller barn. Utomlands har man en annan syn på hela hästhandlandet.

– För en bra ridskolehäst får vi betala runt 80 000 kronor. I Sverige skulle den kosta runt 120 000, och det går inte. Vi hade gärna köpt här hemma, men budgeten tillåter inte det. Och jag förstår att uppfödarna vill ha betalt för sina hästar. Den som kommer utomlands ifrån har kostat mindre. Som köpare vet du i och för sig inte lika mycket om den hästen, men det finns inga garantier heller för den svenskuppfödda.

Maria Gudmundsson frågar sig varför man inte kan börja föda upp ”ridskolehästar”?

– Det är ju ändå på den nivån som de allra flesta ryttare befinner sig.

Klagshamn-11_webb.jpg"Vi iakttar varje ny häst i alla situationer. Man måste ge hästen de förutsättningar som den behöver."

Under det senaste året har det fått större uppmärksamhet att ridskolor knutit till sig en uppfödare och skrivit avtal som gör att ponnyer eller storhästar kommer till ridskolan kanske redan som treåringar.

Det är säkert ett väldigt bra sätt att få in nya lektionshästar, tror Maria Gudmundsson, men säger att hennes ridskola inte har någon ekonomisk möjlighet att hålla en unghäst utanför verksamheten i flera år.

– En utbildad häst som kommer hit får 2–3 månader på sig för acklimatisering innan den börjar gå i verksamheten – och då går den inte heller fullt ut, det tar längre tid. Sedan är det individuellt och vissa kan behöva ett halvår för att acklimatisera sig.

Vårt mål är ju att hästen ska stanna här livet ut.

– Många hästar som vi har köpt in har varit relativt gröna, men jag vill att de ska ligga på en Lätt C-nivå. De från Irland kan i alla fall hoppa och de är vana att gå ute i flock.

– Det ställs högre krav på lektionshästen än privathästen, säger Maria Gudmundsson.

– Den ska kunna gå med nybörjare och med de lite rädda ryttarna och samtidigt kunna tagga till med duktiga elever. Den ska gärna kunna lite dressyrrörelser också, lite ”piff och puff”. Eller ja, näst intill ”piff och puff” i alla fall.

Klagshamn-18_webb.jpgMinst och störst hos Klagshamns Ryttarförening – "shettisen" Marcus, 23 år, och The Rock, importerad från Irland och 178 centimeter över manken.

Om hästen har kommit med en långväga transport så får den gå i hagen någon vecka, och eventuellt också stå i karantän, berättar Maria. Efter det börjar den ridas av en och samma person.

– Sedan ser man då hur den reagerar, hur den lär sig nya rutiner som de vid ut- och insläpp i hage. Kanske vill den inte stå still vid uppsittning. Det kan vara en stor grej som vi måste jobba länge med. Det är viktigt att den kan göra halt och stå stilla.

– Vissa hästar kan vara lite bralliga och besvärliga i början, men det är de som med tiden blir bäst.

Är det en ponny som kommer ny så finns det ett gäng duktiga elever som då rider med på lektionerna för att vänja in den. Då har ponnyn först ridits ensam i 2–3 veckor.

– Sedan får den även andra personer på ryggen. Funkar det inte så får man kanske backa bandet.

– Hästarna är ju våra arbetskollegor, och om någon av mina arbetskamrater mår dåligt på jobbet så måste jag ju göra allt i min makt för att ändra på det.

Vi har en plan för varje ny häst.

Maria Gudmundsson säger att ”hur man än vrider och vänder på det” så är det billigast och bäst att ha kvar en inköpt häst.

– Tyvärr går det ju inte att hålla anställningsintervjuer med hästarna. Men att behålla den genuina flocken är guld värt i ridskoleverksamheten, säger hon.

–Vi har en plan för varje ny häst. Vi iakttar den i alla situationer. Är den ranghög eller ranglåg i flocken? Man måste ge hästen de förutsättningar den behöver. Vårt mål är ju att den ska stanna här livet ut.

Klagshamn hagenwebb.jpg"Lunch på gång snart?" Förväntansfulla lektionshästar i hagarna.

Ridskolan i Klagshamn drivs av Klagshamns Ryttarförening och ligger strax söder om Malmö i ett naturreservat vid kanten av Öresund. Malmö stad byggde och äger anläggningen som invigdes 2015 och då ersatte lokaler i en förfallen före detta cementfabrik på samma plats.

Nybygget kostade 50 miljoner kronor och gav föreningen en toppmodern anläggning. Ett luftigt stall med högt i tak och breda gångar och med boxar byggda särskilt för ponny eller stor häst. Ett ridhus i vinkel med måtten 40x20 meter och 45x23 meter och med utsikt över havet. På den naturskyddade Klagshamns udde utanför dörrarna finns nu särskilda ridstigar tillsammans med promenadvägar och joggingslingor.

Klagshamn ridhuset inneWEBB.jpgAnläggningen invigdes 2015. Ridhusets särskilda perforerade plåt gör att du kan se ut (över Öresund), men du kan inte se in.

Anläggningen2.jpg

Ridskolan blev 2017 den första i Skåne att få Svenska Ridsportförbundets särskilda kvalitetsmärkning. Den senaste utmärkelsen är den som ”Årets ridskola 2020”.

– Vi har alltid hållit hårt på kvaliteten och har till exempel alltid haft utbildade ridlärare. Vi lägger också stor vikt vid värdegrundsarbetet. Men vi nöjer oss inte, vi vill hela tiden bli bättre. Vi vill vara det självklara valet utifrån utbildning och kvalitet på personal och hästar, inte bara därför att vi finns på en vacker plats med en fin anläggning, säger Maria Gudmundsson.

Klagshamn stallgången.jpgHögt i tak och perforerad plåt i sidorna som gör att luften i stallet håller sig bra.

Klagshamns Ryttarförening

Klagshamn Marcus i boxenWEBB.jpg

Finns i Klagshamn strax söder om centrala Malmö. Ligger på en udde som är naturreservat. Har utsikt över Öresund och ridstigar längs med och ned i vattnet.
Har 588 medlemmar.
Här finns 44 lektionshästar, varav 32 ponnyer från A till D.
Har 475 uppsittningar per vecka. Kön är lång för att få rida här.
Anläggningen byggdes av Malmö stad för cirka 50 miljoner kronor. Invigdea 2015.
Blev 2017 som första skånska ridskola Kvalitetsmärkt av Svenska Ridsportförbundet.
Fick utmärkelsen Årets Ridskola 2020.

Årets ridskola 2020

Därför valdes Klagshamns Ryttarförening till Årets ridskola 2020:
För en inkluderande, inspirerande och kvalitetsmärkt ridskoleverksamhet i absolut toppklass. Ett sant föredöme i svensk ridsport. Här stortrivs hästar och människor på en toppmodern anläggning byggd på/genom genuint engagemang, målmedveten styrning och vinnande samarbeten. Hos Klagshamns RF är säkerhet och hästvälfärd givna honnörsord, ungdomssektionen ett självklart nav och duktiga ridlärare ett starkt signum. Kamratskap, respekt och glädje är kuggarna i den varma ”Klagshamnsandan” som gör föreningen till en fantastisk plats att vara på, växa och utvecklas tillsammans med hästar och hästvänner – hela livet.Klagshamn sadlar på radWEBB.jpg