FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / Bristfälligt underlag i gödselutredningen

Bristfälligt underlag i gödselutredningen

Ingen vill vara en miljöbov. Ingen vill medvetet bidra till att öka övergödningen som påverkar bland annat våra vattendrag. Men den utredning som presenterades i år lämnar mycket att önska.

Helt plötsligt befinner sig hästen, våra ridskolor och andra hästanläggningar i hetluften, och en utökad lagstiftning eller fler föreskrifter för hästnäringen ska vara svaret på övergödningen.

Det officiella namnet på utredningen som i folkmun fått heta ”gödselutredningen” är Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå miljömålet Ingen övergödning (SOU 2020:10).

För Svenska Ridsportförbundet är det självklart att ridskolor och andra hästhållare ska bidra till att minska övergödningen i våra vatten. Det är huvudbudskapet och det inledande ställningstagandet i remissvaret till Miljödepartementet.

Svenska Ridsportförbundet ställer sig positivt till insatser med syfte att ge en ökad status till hästgödsel och ökad återföring av denna till kretsloppet.

Enligt utredningen är hästhållning i Sverige en omfattande småskalig verksamhet som ofta bedrivs av privatpersoner som fritidssysselsättning. Utredningen menar också att det finns en risk för att det faktiska kunskapsläget hos små aktörer, både om effekter och gällande lagar, är lägre än vad det är hos större aktörer.

Det resonemanget i utredningen ställer vi oss både främmande och frågande till. Det finns ingen anledning att tro att kunskapen om hur gödseln ska hanteras, och vad effekterna blir om man låter bli, saknas.
Hästnäringen och ridsporten är mycket mer än en fritidssysselsättning för enskilda ryttare. Hästar används också i en omfattande utbildnings- och tävlingsverksamhet, och också alltmer inom vård, terapi och i integrationsprojekt i samhället.

De som rider på ridskola gör det ofta nog som hobby, men ridskolan betyder så mycket mer. Det är en samlingsplats, en fritidsgård, rehabilitering och ett utbildningscenter för hästintresserade.
Det ligger i alla hästhållares intresse att avlägsna gödseln av hygienskäl för att minska risken för parasiter och andra relaterade hästvälfärdsproblem.

Överhuvudtaget präglas utredningen av oförståelse för hur stor hästnäringen är och hur många hästhållare som har hästen både som sin bäste vän, men framför allt för sin försörjning.

Det finns en ridskola i stort sett i varje kommun, våra tävlingsryttare är ytterligt måna om sina hästar och skulle aldrig låta dem gå i hagar med gödsel runt hovarna, trav- och galopptränare är likaså rädda om sina hästar, och hästen används inom skogsbruk, i turismen och för rehabilitering. Hästhållare landet runt har både sina hästars och markers bästa för ögonen. Det är en fråga om överlevnad.

Enligt utredningen står Sveriges hästar för runt 20 procent av all den stallgödsel som produceras. Det är naturligtvis viktigt att den tas tillvara på rätt sätt.
Vi frågade våra ridskolor och andra hästhållare vad de gör med sin gödsel. Majoriteten av dem som svarade har rutiner för att gödsel återanvänds på ett eller annat sätt.
De mockar sina hagar, hälften av dem som svarat minst en gång i veckan, och där hagarna blir blöta, leriga eller upptrampade åtgärdas det med grus eller avrinning.
Resultat av vår enkät kommer att redovisas i en separat artikel.

För ridskolorna finns ambitionerna, men ibland finns inte de praktiska möjligheterna för föreningen. Många ridskolor arrenderar marken deras anläggning står på, antingen av kommunen eller någon annan, och då finns inte utrymme för att göra hur stora insatser som helst.

Svenska Ridsportförbundet ser gärna ett större utbyte och samarbete mellan kommuner och ridanläggningar i de här frågorna.

- För oss är det av största vikt att både våra ridskolor, och alla de anläggningar som finns inom hästnäringen, kan fortsätta sin verksamhet, både på ett miljövänligt sätt, men också på ett för barn och unga lättillgängligt sätt, säger Annika Tjernström, generalsekreterare på Svenska Ridsportförbundet.

I Svenska Ridsportförbundets svar på betänkandet understryks de speciella förhållandena för ridskolan och för de ridskolor som ligger tätortsnära.

- Vi ser samarbete med kommunerna och utökad information som en framkomlig väg för att vara med och uppnå de mål utredningen redogör för, fortsätter Annika Tjernström.

Förslag som innebär krav på mer mark per häst än vad som redan krävs genom exempelvis djurskyddslagstiftningen, kommer för ridskolan i slutändan att innebära att verksamheten måste läggas ner. Ridskolorna är inträngda i tätorterna och har små möjligheter att expandera. Följden skulle bli färre hästar, färre ridande och med det en vikande ekonomi.

Övergödning, fosfor, dränering, kväve, kretslopp – det är inte lätt att hitta rätt bland alla ord, även om man vill göra rätt. Svenska Ridsportförbundet gör ett omfattande informationsarbete om miljö och miljöpåverkan, både i egen regi, bland annat i strategiarbetet Ridsport 2025 där Hållbar Ridsport 2025 ingår, och i samarbete med andra som i Hästen som planetskötare (2016).
Informationen finns och ett utökat informationsflöde är att föredra framför lagstiftning och föreskrifter. Ingen vill vara en miljöbov.

I utredningen Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) förekommer enligt Svenska Ridsportförbundets uppfattning gammal statistik, generella, och i vissa fall overifierade uppgifter, och utredningar med begränsat underlag. Kort sagt är underlaget för slutsatserna minst sagt bristfälligt.

Svenska Ridsportförbundet anser att resultatet av ett eventuellt nytt uppdrag ska bygga på fakta och konsekvenser, och inte antaganden och sannolikheter.

Utredningens uppdrag

Utredningens uppdrag har, mycket kort sammanfattat, varit att föreslå hur övergödningen av kustvatten, sjöar och vattendrag effektivt kan minskas genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Regeringens särskilde utredare har varit Håkan Wåhlstedt. Hela utredningen, inklusive fem bilagor, år på 322 sidor. Hästnäringen är en av delarna i utredningen.

Vad vill utredningen?

Utredningen föreslår att regeringen ger Jordbruksverket i uppdrag att i samarbete med Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) ta fram underlag till nya bestämmelser om miljöhänsyn för hästhållare. Utredningen lämnar inga författningsförslag eftersom frågan om det närmare innehållet i de nya bestämmelserna behöver utredas ytterligare. Utredningen bifogar underlag till nya bestämmelser i bilaga 4.

Bakgrunden till att det finns ett behov av nya bestämmelser är bland annat att de krav på hantering av stallgödsel som gäller för jordbruksföretag inte omfattar alla hästar eftersom en stor del av hästarna finns utanför jordbruksföretag. Dessutom produceras den största andelen hästgödsel utanför jordbruket, vilket innebär att en stor del av den resurs som hästgödseln utgör inte tas till vara.

Det här vill Svenska Ridsportförbundet

  1. Svenska Ridsportförbundet ställer sig positivt till insatser med syfte att ge en ökad status till hästgödsel och ökad återföring av denna till kretsloppet. För att uppnå det behövs inte någon ny lagstiftning eller fler föreskrifter.

  2. Mer omfattande och faktabaserade underlag behövs om ytterligare utredningar ska göras.

  3. Ökad rådgivning och ökat samarbete på lokal nivå mellan kommuner, hästhållare och lantbrukare.

  4. ”Vi vill understryka att det är nödvändigt att utreda konsekvenserna för hela hästnäringen i de åtgärder som nämns i bilaga 4, om de skulle komma att ligga till grund för ett framtida ställningstagande. Vi anser att det kommer att vara svårt att bedriva hästhållning nära större bebyggelser med de åtgärderna, varför detta skulle ha en betydande påverkan för framför allt tätortsnära ridskolor och deras överlevnad”, står det i förbundets remissvar. 

  5. Svenska Ridsportförbundets yttrande över Stärkt lokalt åtgärdsarbete - att nå målet Ingen övergödning (SOU 2020:10) finns att läsa på ridsport.se