FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / Med goda råd för kvalitet

Med goda råd för kvalitet

”Säkerheten för häst och människa är det viktigaste av allt.” Det säger Anna Reilly, ridskolerådgivare med uppdrag att kvalitetssäkra landets ­ridskolor. Häst & Ryttare följde med till Gotland på ”hembesök”.

Det vita kalkstenshuset på Suderby gård i Sjönhem mitt på Gotland har anor från 1649 och här har familjen Jansson drivit hästverksamhet i generationer. 

– Socknens präst köpte gården för 16 daler, berättar Gerd Jansson när hon visar runt. 

En lång, vit ladugårdsbyggnad kom till i början av 1900-talet och har varit hem för får, grisar och ardennerhästar. Idag bor 60 hästar på släktgården och betar i stora flockar på totalt 240 hektar.

Familjen Jansson och fyra anställda driver tillsammans Suderby Ridskola. Här ordnas privat­lektioner, sommarläger och olika hästutbildningar. Suderby föder också upp hästar och är en populär destination för weekendridresor. 

– Vi utbildar hästfolk och brinner för att sprida genuin hästkunskap, säger Gerd Jansson. 

Den här dagen har Suderby ett speciellt besök. Det är Anna Reilly, ridskolerådgivare på Svenska Ridsportförbundet, som tillsammans med konsulent Elisabeth Johansson, Helen Ahlin och Jan-Ove Olsson från Gotlands Ridsportförbund utgör Gotlands så kallade besöksgrupp. 

Besöksverksamheten är en del i Svenska Ridsportförbundets system för kvalitetssäkring av ridskolor och finns i alla 19 ridsportdistrikt. Målet är att varje ridskola ska få minst ett besök vart tredje år.

Anna Reilly är resande i ridsport och har sett de flesta av Sveriges cirka 450 ridskolor på nära håll. 

– Besöken är jätteviktiga. För att kunna ge rätt stöd i framtiden måste vi veta hur det ser ut på stallbackarna och vilka utmaningar ridskolorna står ­inför, säger hon. 

– Det är väldigt inspirerande att hälsa på och utbyta erfarenheter som vi sedan kan sprida vidare. Vi hjälper varandra, helt enkelt. 

”Ridskolor med hög kvalitet är grunden om vi ska fortsätta vara världens bästa ­ridsport”

Besöksgrupperna utgår från ett gemensamt proto­koll som handlar om detaljer på anläggningen, arbetsmiljö, tillgänglighet, verksamheten i sig, hästarna och personalen. Vad saknas, vad är bra och vad kan bli bättre?

– Säkerheten för hästar och människor är det ­allra viktigaste och vi ger råd och stöd, säger Anna Reilly. Vi är ju inte ute efter att jäklas utan gör det här för att hjälpa till. Ibland är det lätt att bli hemmablind.

Alla Svenska Ridsportförbundets föreningar får en medlemsskylt som ett bevis på att de genom att vara anslutna uppfyller vissa grundkrav. Som att till exempel hästhållningen och stallarna följer de djurskyddsbestämmelser som finns, Jordbruksverkets föreskrifter och allmänna råd.

Vissa ridskolor som lever upp till en hög standard får också skylten Kvalitetsmärkt ridskola. 

– Det här är ett långsiktigt arbete med högt ställda krav och så måste det vara om vi vill se en utveckling. Ridskolor med hög kvalitet är grunden om vi ska fortsätta vara världens bästa ridsport, säger Anna Reilly.

Men kvalitetsskylten är inget man får för evigt, den omprövas vid varje besök.

– Genom ett ökat stöd och fler besök ser vi också att allt fler ridskolor jobbar mer målinriktat mot kvalitetskraven. Skylten ger även extra muskler i marknadsföring och när det gäller att attrahera sponsorer, tillägger hon.

Alla fakta från besöksprotokollen läggs sedan in i en databas, REQS.

– Det är en ovärderlig faktabank som ger oss kunskap i vårt utvecklingsarbete och argument i opinionsbildningen, säger Anna Reilly.

Alla fakta är också viktiga i kommundialogen. Att jobba nära kommunen mot kvalitetsmålen har ­varit ett framgångsrecept på flera håll.

– Det finns 290 kommuner och 290 olika lösningar på samarbetet mellan ridskolan och kommunen. Generellt vill vi öka förståelsen för ridsportens förutsättningar, säger Anna Reilly. Vi efterlyser att kommuner tar ännu större ansvar för de anläggningar som de äger. Det är viktigt att de förstår hur mycket underhållet faktiskt kostar.

Ibland kan det vara små detaljer som behöver rättas till för att ridskolan ska bli säkrare och/eller få sin kvalitetsmärkning. Andra gånger handlar det om att till exempel dra om farliga ledningar eller att justera en trång passage med risk för klämskador.

Personalens utbildningsnivå är också jätte­viktig för ridskolans kvalitet. Idag krävs att hälften av ridlärarna har lägst Svensk Ridlärare Level I-utbildning och två års arbetslivserfarenhet för att få en kvalitetsskylt. 

Rid14.jpg

– Vi försöker alltid peppa personal att vidareutbilda sig eller göra ett yrkesprov för att få en rid­lärardiplomering. Kunskap är den viktigaste säker­hetsutrustningen och påverkar både hästar och elever på ett väldigt direkt sätt.

Förutsättningarna för landets ridskolor ser väldigt olika ut. Suget efter ridsport i storstäderna är stort medan glesbygden har färre elever. ­Vissa anläggningar är slitna medan andra håller toppklass.

Vid nybyggnation finns alla möjligheter att göra rätt från början. Men det är ingen garanti för kvalitetsmärkning.

– Det finns mycket som kan gå fel och ibland har något perspektiv gått förlorat. Arbetsmiljön är viktig att tänka igenom. Försök att hitta tekniska och hållbara lösningar som besparar tunga arbetsmoment. Tänk nytt, säger Anna Reilly.

Gotland är med sina vidsträckta jordbruks­marker ett paradis för hästar, men många stall är väldigt gamla.

– Det är viktigt att vi har en öppen dialog om hur vi som har äldre anläggningar kan göra för att möta kvalitetskraven på rätt sätt, säger Gerd Johansson.

Vattenbristen är en utmaning som Suderby och andra Gotlandsridskolor funderar mycket på, hur man bäst kan ta tillvara regnvatten för vattna ridbanor. 

Men det där med hästbrist som det talas om på fastlandet, är ingenting som bekymrar gotlänningarna. Här är många ridskolor självförsörjande på ridskolehästar.

– På alla år här tror jag vi köpt in två, eller om det var tre hästar till ridskolan, funderar Gerd Jansson. Annars tror jag banne mig att vi har fött upp ­varenda häst själv. 


Rid11.jpg

Hästhållning med kvalitet

I Sverige finns lagar och regler som alla som håller hästar måste rätta sig efter, det handlar om grundläggande djurskydd och till exempel mått på till exempel boxar och hagar. Därutöver ­ställer Svenska Ridsportförbundet ytterligare krav på kvalitet och säkerhet. 

Den här checklistan visar några av de viktiga punkter som en ridsportanläggning måste leva upp till för att få Svenska Ridsportförbundets ­kvalitetsmärkning. Grunden är att anläggningen och verksamheten i alla delar måste vara säkra för hästar och människor. 

Under Driva ridskola kan du läsa mer om kvalitetsmärkning. Där hittar du även en checklista för egentillsyn: Hästhållning med kvalitet.

 

Checklista för kvalitetsmärkning

Anläggningen

  • Är boxdörrarna öppnings­bara inifrån?
  • Hur ser dörröppningarna ut, är bredden och höjden tillräckliga?
  • Är stallgångens bredd tillräcklig?
  • Är stallgången gjord i halkfritt material?
  • Finns säkerhetsbelysning i stallar och ridhus?
  • Finns bra belysning överallt?
  • Finns en lämplig hovslagarplats?
  • Är ventilationen i stallet bra?
  • Har stallet en bra och säker standard för såväl människa som häst?
  • Har en eventuell grupphästhållning en bra och säker standard för såväl människa som häst? 
  • Är ventilationen i ridhuset bra? 
  • Är sargen i ridhuset säker?
  • Har ridhuset en god och säker standard för såväl människa som häst?
  • Har ridbanan en bra belysning? 
  • Är anläggningen tillgänglig för personer med funktionsnedsättning?
  • Har personalen en särskiltavsedd matplats?
  • Har personalen ett särskilt avsett omklädningsrum?
  • Har personalen en särskiltavsedd toalett?
  • Har personalen en särskilt avsedd dusch?
  • Omklädningsrum för elever ska finnas.
  • Toalett för elever och besökare ska finnas.
  • Dusch för elever ska finnas.

 

Hagarnas storlek och egenskaper

  • Rasthagar ska hålla för belastningen av aktuellt antal hästar, och ska ha sådan storlek att hästarna kan röra sig fritt i alla sina naturliga gångarter. 
  • Stängsel ska vara säkra. 

 

Personalen

  • Minst 50 % av rid­skolans ordinarie lektioner måste hållas av ridlärare medSRL I, II eller III utbildning.
  • Person med ridlärarutbildning Level I, måste ha minst två års yrkesvana.
  • Minst en Level–utbildad personal måste vara anställd på lägst 75 %.