FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / "Skynda långsamt i all hästhantering"

"Skynda långsamt i all hästhantering"

När man ska skriva om hästar och säkerhet så dyker Margareta Rödén lätt upp i tankarna. Överläkaren i ortopedi som finns i både Svenska Ridsportförbundets Fälttävlanskommitté och Säkerhetsutskott och numera också är förbundsläkare.

TEXT: BRITT LEDBERG

Själv har Margareta Rödén ridit och hanterat hästar sedan hon var barn. Kanske startade ryttarkarriären inte på det säkraste sättet – barbacka i hagen på farmor och farfars nordsvenska brukshäst. Men det var sådär 50 år sedan, och mycket har hänt sedan dess, både med arbetet kring säkerhet och häst och i hennes ryttarliv.
– Från högstadieåldern red jag på ridskola som alla andra ungefär. När jag sedan började plugga till läkare så hade jag helt enkelt inte råd. Men så fort jag började jobba igen så var jag tillbaka på ridskolan, och snart kunde jag uppfylla min dröm om en egen häst, säger hon.
Hon var smart, även om hon kallar det ”tur”, och hamnade hos en av den tidens genuina ”hästkarlar”, Per-Ola Olsson med ett förflutet på bland annat Hägerneholms fullblodsstuteri, K1 i Stockholm och Hovslagarskolan i Strömsholm. Nu fanns han i trakterna av Sundsvall, där även Margareta hade fått jobb.
– Han lärde mig allt om hästar. Förutom att rida dressyr och hoppning så lärde jag mig köra och fick vara med och köra SM i par och vara med när Per-Ola vann SM-brons i plöjning. Allt med min helt fantastiska häst ”Fred”, som egentligen hette Chestnut Friend (Pontus – Utrillo) och som verkligen gjorde mig helt såld på detta med att hålla på med hästar. 
Som ordförande i Fälttävlanskommittén har hon hjärtat i den gren som brukar beskrivas som ridsportens farligaste. 
– Att rida fälttävlan är inte farligare än mycket annat i samhället. Det kan vara farligare att cykla i Stockholm. 
– Det viktiga, precis som i våra andra grenar, är att lära sig grundläggande hästhantering och att träna för en licensierad tränare. Och ta det lugnt med varje steg vidare, för hästen och sig själv. Är jag mogen att gå från 80 centimeter till 90?
– Det finns andra farliga idrotter, som fotbollen med sina skadade knän. Jag är ortoped och ser många sådana skador. Och ishockeyn har väldigt många hjärnskakningar med sina hårda tacklingar.

– Men blir aldrig fullärd om hästar, och det är det som är så fantastiskt. Foto: Lotta Pictures

 

Fotboll, slalom, hockey – alla har de sin utrustning att hantera. Ryttare ska hantera en levande häst.

Vi måste lära oss att hantera en annan individ, en som vi dessutom inte kan prata med och som liksom vi har bra och dåliga dagar.


– Jag tror att man kan tjata om det här hur mycket som helst, och jag tror inte att man någonsin blir fullärd utan kan hålla på hela livet att lära sig om hästar. Någon är en gangster, en annan är ängslig. Det är samtidigt det som är så fantastiskt. Om folk förstår det så tror jag de tycker att det blir ännu roligare att hålla på med hästar. 

Det är jätteviktigt att prata säkerhet och hästar, men man får inte prata säkerhet på så sätt att det skapar rädsla, så att ridsporten ses som farlig och vi tänker att vi inte törs rida.

Numera rider Margareta på dottern Emma Rödéns bästa tävlingshäst Crocket, som går trestjärnig fälttävlan, medelsvår dressyr och 1,35-hoppning. 
– Jag rider ut och så bara. Alltid med hjälm förstås, men även säkerhetsväst, en air vest, och alltid säkerhetsstigbyglar, av den ”gamla” sorten med gummisnodd, de fungerar verkligen.

Tack vare Folksam så har vi ju fått ridhjälmar testade. Vi borde fokusera också på stigbyglar och se till att de säkerhetsstigbyglar som säljs verkligen är säkra. 

I Fälttävlanskommittén jobbar hon och de andra mycket för att få säkrare banor.
– Där har Sverige varit ledande. Vi har till exempel infört marklinjer framför alla hinder och vi har den svenska uppfinningen med fällbara hinder, MIM-systemet. De kan hästen kliva på, men inte slå i och riskera ett rotationsfall, då faller hindret ihop momentant. Ryttare, banbyggare – alla, tycker att denna MIM-lösning är bra.

Terränghinder med MIM-clip. Det här stod på OS-banan i Rio. Foto: Svenska Ridsportförbundet

Säkerhet är förstås lika viktig i dressyr, distansritt, voltige eller någon annan av ridsportens grenar, påpekar Margareta, och i sin roll som förbundsläkare har hon just en mer övergripande uppgift.

– Till exempel försöker jag hjälpa förbundskaptenerna med information för att minska risken för ryttarskador. Vi vill ju behålla våra ryttare oskadda från ponnytiden och upp i ”Ulla Håkanson-ålder”.  Det är inte alltid som ryttarna ens har plåster med sig i hästbussarna, eller huvudvärkstabletter. De tänker bara på hästarna, till dem packar de akutväskor. Men mitt jobb som förbundsläkare är att tänka på ryttaren.
Just det gjorde Margareta när hon arbetade fram ridsportens särskilda hjärntrappa.
– Den är jättebra, och jag är stolt över ryttarna som har haft lätt att anamma den.

Det är viktigt att ta hjärnskakning på allvar. Vi har idrottare med kroniska besvär efter hjärnskakning – huvudvärk, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter – problem som följer dig resten av livet.

– Tyvärr är det så att man inte ser de så kallade mikroskadorna vid en CT-skanning, som är det man oftast gör på sjukhuset. Men de små skadorna kan bli större om man inte sköter sig efter sin hjärnskakning. Ibland behöver nog hjärntrappan förlängas med en längre rehabtid, och då måste ryttaren/idrottaren få hjälp med detta.

Att ryttare inte får en grundläggande säkerhetsutbildning, att de inte har tillräckliga hästkunskaper, men ändå köper sig en häst – det kan vara en säkerhetsrisk, tror Margareta Rödén. 
– Tittar jag framåt när det gäller säkerhet i ridsporten så tänker jag att vi behöver få in mer av hästkunskap, den som fanns förr bland de gamla ”hästgubbarna”. Tränarna borde förmedla hästkunskap till de som köper sin första häst till sitt barn till exempel, kanske utan att själva ha några hästerfarenheter. Vi är på väg att tappa den här ”gamla” hästkunskapen, och den är viktig.

Egentligen skulle det finnas ett slags hästkörkort. Köper jag en ponny till mitt barn så kan jag ta hästkörkortet, och som stallägare kan jag ställa krav på att inackorderingar har ett sådant.

– Du kan hålla häst-körkortskurser på ridskolan både för ryttare och föräldrar. 
Att det egentligen inte redan finns?
– Ja, visst är det konstigt.
– Det hålls nog utbildning på ridskolorna, men en del ridlärare säger att barn numera ju ska hålla på med så många aktiviteter. Det är inte som förr, när de hängde i stallet och såg, lyssnade och lärde. Det där finns inte längre. Kanske kunde man lägga in ”stalltid” på ridskolorna? Och den måste vara obligatorisk.

Margareta Rödén

Familj: Maken Göran, son 22 år, dotter 26 år. 
Bor: I Baggböle, ungefär fyra mil nordväst om Sundsvall.
Rider på: Dotterns tävlingshäst Crocket (SWB) född 2010 (Ci Ci Senjor–Impala–Landlord). 
Andra djur: Hästar: Elite född 2012 (Larimar – Cascavelle), Independence född 2016 (Diarado – Larimar), Conquistador född 2020 (Contendro I – Diarado), Brasilianska terriern Tove, katterna Melker och Mårten. 
Arbetar som överläkare i ortopedi vid Sundsvalls sjukhus, är ordförande för Svenska Ridsportförbundets Fälttävlanskommitté och medlem av Säkerhetsutskottet. Förbundsläkare. 

 

Bli ännu säkrare

Kolla in videon på Youtube från Säker med häst on Tour.

Kolla länkarna där du hittar:

ALLT du vill veta om hästens beteende, behov och skötsel.

TIPS och regler om hästar i trafiken.

RIDSPORTENS egen hjärntrappa att tänka på vid en hjärnskakning.

GODKÄND utrustning – hjälmar, västar, skor, stövlar + tips och råd.

 

Fredrik Jönsson, Jan Jönsson, Ingemar Hammarström – trio som höll clinic i Rättvik under Säker med häst on Tour.