Som ryttare har du ansvar för hur hästen beter sig under ridpasset. På samma sätt som du vill att din häst ska arbeta i god form och balans, så måste du ha ordning på din egen kropp. 
– Ryttaren kan säga att hästen ”beter sig si eller så”. Men många har svårt att se det egna ansvaret för det beteendet. Ryttaren behöver ha sin egen kropp i ordning, säger Mette Henriksen.
Det gäller att upptäcka sin kropp, säger Mette, och att hitta sin motorik. 
– Vill vi bli bättre ryttare så behöver vi träna inte bara ridning. Vill vi se oss som idrottspersoner så behöver vi träna oss själva mer, också för att då kunna få ut mer av hästen under ridningen. Många ryttare är träningsbenägna på hästryggen, men inte på marken.
Så ryttare är lata alltså?
– Nja. Men de vet nog inte riktigt hur de ska träna, vad de ska göra. Går ryttaren till ett gym till exempel så har instruktören där sällan någon erfarenhet av vad som krävs för att rida en häst.
– Ryttare vill ju absolut inte ha rejäla muskler på lårets insida till exempel, det ska ju kunna ligga an mot sadeln/hästen. Ingen jättestor vadmuskel heller, den ska också kunna ligga an mot hästen. Däremot vill ryttare gärna ha styrka och spänst i vristen och på lårets utsida/baksida.
– Tittar du på proffsryttarna så har de ofta ganska ”pinniga” ben, men andra muskler som ger balans och stabilitet.

– Ska man utvecklas som ryttare, och som ekipage med sin häst, så behöver man bli kroppsmedveten – och man behöver kliva ur sin komfortzon och lämna det ”vana”.

– När du gör det, och till exempel ändrar din sits, så kommer din hjärna att skrika: ”Du sitter snett!” Därför är det väldigt bra att be någon filma när man rider eller att titta i ridhusets spegel. 
– Ryttaren kan kanske rätta till sin kropp där och då under ridpasset. Men hur gör hen under dygnets övriga 23 timmar?

Mettes tips 

• Passa på att träna din hållning och tänk på hur du står när du väntar påbuss/tunnelbana/tåg/spårvagn eller köar till kassan i en butik.
• Fundera över hur du sitter i bilen, som förare eller passagerare.
• Det gamla ”mannekängtricket” att gå runt med en bok på huvudet är riktigt bra träning för hållningen.
• Och tränar du både din höger- och vänstersida? Se alla dagens små händelser som träningstillfällen – öppna dörrar med vänster hand om du är högerhänt, och tvärtom. Borsta tänderna med vänsterhanden (för den högerhänte) – och gör det gärna på kvällen när det oftast inte är lika stressigt som på morgonen.
• Träna under en promenad. Tänk på hur du sätter ner dina fötter. Sätter du båda lika hårt i marken?
• Gå i så kallad catwalk – sätt den ena foten framför den andra. Det löser upp höfterna och samtidigt upptäcker du om det går lika bra att göra ”walken” med båda fötterna.
• När du ska gå uppför en trappa – börjar du alltid med samma fot? 
• Bli medveten om din kropp! 
• Andningen är viktig, glöm inte att andas. Om du högandas, i bröstkorgen, så tappar du kraft. Man ska andas långt ner i kroppen, nästan nere i höfterna.
• Ta ett djupt andetag och tänk dig en boll som sjunker från bröstet och ner till höfterna när du andas ut. 
• Tänk på din andning var du än befinner dig och vad du än gör. 

Olofs tips 

• Stå på en balansplatta eller ligger över en pilatesboll. Yoga är också bra för balansen. 
• Stå på ett ben när du borstar tänderna.
• Gör tåhävningar.
• Att tänka på sin hållning hela tiden i vardagen gör en väldig nytta.

Själv brukar han även löpträna. 
– När jag blir trött under en joggingtur märker jag att bålen börjar svaja och hållningen havererar, men benen håller än och springer på. Det är precis så här som också hästen blir trött och då inte orkar hålla ihop. Då har den dessutom någon ovanpå sig.
– Är man inte själv ”fit” så kan man inte ställa de kraven på hästen. Ska du ”ställa frågor” till hästen så bör du ha samma krav på dig själv.

Olof Axelsson är lärare i dressyr, unghäst, tömkörning och träningslära vid Beridarprogrammet och mentor och samordnare vid Unghästutbildningen vid Flyinge.

Mette Henriksen är lärare i dressyr vid Beridarprogrammet och Hippologprogrammet vid Flyinge.