FÖLJ 

  • Logotyp för Facebook

Annons

    Hem / Reportage / Träna för distansritt

Träna för distansritt

Hästens hållbarhet är det viktigaste du kan träna om du vill tävla distansritt. Långa pass i skritt och trav och på alla slags underlag. Och låt arbetet ta tid.

Text: Britt Ledberg   Foto: Pauline Högdahl

Häst&Ryttare har tagit hjälp av landslagsryttaren Kjell Westerback för att berätta om grenen distansritt. Han är aktuell för årets VM, som ska ridas i Pisa, Italien, den 21–22 maj om coronaviruset nu inte sätter stopp. 

Ett första steg, säger han, kan vara en prova-på-ritt på 20–30 kilometer. Nästa steg är clear round-klasser på 40 kilometer där du rider på en minimi- och en maxitid.

– Det klarar i princip varje häst som är i gång och rids fyra, fem gånger i veckan, om du tar det lugnt. Snitt-tempot är mellan 7 km/h som är snabb skritt, och 13 km/h som är långsam trav. För att klara den här klassen så kan du alltså trava och skritta en del, säger Kjell Westerback.
   – Någon speciell utrustning behövs inte på den här nivån. Se bara till att allt är bekvämt för både hästen och dig.
   – Känner du sedan att distansritt är något för dig så är det ritter på 50 kilometer som är den första tävlingsnivån.

DistansPå banan 2 skogWEBB.jpgUte längs banan.

– Om du startar en häst som du ridit som ”vanligt” på så tycker jag att du ska träna ungefär ett år för att gå upp till 50 kilometer, säger Kjell Westerback.

Det handlar om massor av så kallat lågintensivt arbete, long slow distance. Skritt i minst en timme, helst två. Skritten är en underskattad träningsform, tycker han.

– Skritten ska vara en ”power walk”, hästen ska inte lulla utan bjuda fram ordentligt. Travpassen rider du i 20–60 minuter.

– Du ska också rida på alla slags underlag – gräs, grus, asfalt – mjukt och hårt. Det här arbetet är en viktig del i att stärka hästens senor och ligament, som inte stärks på samma sätt om du alltid rider på samma underlag. Hästen måste vänjas vid olika underlag, så som det sedan ser ut under en distanstävling.

– Jag rider också en del vad jag kallar ”off road”, till exempel över ett kalhygge i skogen, över rötter och stenar så att hästen måste lyfta sina hovar ordentligt.

DistansGalopp på skogsvägWEBB.jpg"Jag rider alltid där det är mjukast, som här på gräset", säger Kjell Westerback.

– Lägger du in galopp-pass så ska hästen bara rulla på, nästan sova. Här måste du veta att underlaget är bra. Själv rider jag rena galopp-pass på en bana där jag vet att underlaget är perfekt och risken för skador liten. Men jag lägger alltid sulor runt om eftersom det minskar skaderisken om hästen skulle kliva på en sten eller något annat vasst.

– Du ska dessutom träna markarbete för hästens liksidighet och följsamhet, för att den ska få upp sin rygg och bygga musker i bakdelen.

Men såklart kan du inte bara träna och träna.

– Återhämtning är jätteviktigt. Om jag ligger och galopperar i två timmar så skrittar jag dagen efter. Sedan får hästen en vilodag och efter det rider jag ett lugnt travpass.

För Kjell Westerback som tävlar på elitnivå är siktet ställt mot den högsta klassen, 160 kilometer. Att ha det som mål kräver en plan över lång tid, säger han.

– Ska jag nå dit så börjar jag med att rida en clear round på våren första året, och en långsam 50-kilometersklass på hösten. Året efter rider jag två, tre 50-kilometers för att sedan prova en långsam 80 kilometer och efter det träna vidare över vintern. Tredje året blir det tre till fem 80-kilometers där jag stegvis försöker öka hastigheten. Känner jag då att hästen är stark så provar jag kanske en 100- eller 120-kilometers till hösten. Efter det ligger så den högsta klassen.

– Men du behöver inte sikta på 160 kilometer. Du kan träna din häst bara och rida bara kortare klasser, 50–80 kilometer. Men du måste fortfarande göra hållbarhetsträningen, att träna bara kondition räcker inte.

DistansMedhjälpare möter upp med vattenWEBB.jpgEn medhjälpare möter med vatten. 

– Hästen ska plockas upp i klasserna försiktigt. För att avancera från 50 till 80 km ska du först kunna känna att hästen är jättepigg efter de på fem milen, att den skulle kunna fortsätta ytterligare några mil. Men sedan på 80 kilometer så tar man ner hastigheten. Går man för fort fram får man ofta betala för det. Du kan säkert hoppa upp en nivå varje år, men det tar hur som helst minst fem år att få en färdig elithäst.

– Det blir många timmar ihop med hästen och man lär känna varandra ordentligt och utvecklar ett enormt samspel.

– Att rida i mål med en pigg häst är en otrolig känsla. Jag har nog fällt några tårar efter varje godkänd 160-kilometersritt.

Kjell Westerbacks råd

  • Ta kontakt med en distansridklubb och/eller grenledaren i ditt distrikt.
  • Gå en distansrittskurs.
  • Testa en prova-på eller träningsritt med din befintliga häst och utrustning.
  • Läs TR, tävlingsreglementet, för att lära dig reglerna om du inte har någon distansryttare i din närhet att ”bolla” med.
  • Följ med en kompis på en tävling, det lär man sig mycket på.
  • Ska du tävla, se till att ha en medhjälpare som kan möta dig med dricka och mat och hjälpa dig att ta hand om hästen.
  • En del tävlingar har groom-ställen utmärkta på kartan. Annars kan ni själva göra upp mötesplatser. Reka dagen innan och markera platserna med gps:en.

DistansKänslan efter att ha klarat 160 km tillsammansWEBB.jpgDet blir många tränings- och tävlingstimmar ihop med hästen. Man lära känna varandra ordentligt. Kjell Westerback och Hadari ox efter SM-guldet 2019. 

NÅGRA REGLER

  • Ekipaget måste genomföra hela tävlingen tillsammans.
  • Rids på tid, förutom Clear round och T-tävling som rids inom en minimi- och maximitid.
  • Vinnare är den med snabbast tid och som godkänts vid den slutliga veterinärkontrollen.

DistansKarta över banan som alla fårWEBB.jpg

  • Varje ryttare får i förväg en karta med bansträckning, veterinärgrindar och obligatoriska ”speciella svårigheter”. Det kan vara vattenpasseringar, diken, broar, branta stigningar eller nedförslut. Vid varje ”speciell svårighet” måste det finnas en alternativ väg som gör att ekipaget drar på sig längre tid.
  • Om inte annorlunda föreskrivs så är ryttaren fri att välja tempo. Hen får leda hästen, men måste passera start och mål uppsutten.
  • Ryttare som avsiktligt hindrar ett ekipage att rida förbi blir utesluten.

DistansMedhjälpare möter uppWEBB.jpg

  • Högst fyra medhjälpare får assistera ryttare och häst med vatten, mat, hjälp att sitta upp, justera utrustning, etc. All annan hjälp utifrån är förbjuden och innebär att ekipaget utesluts. Varje ingripande av tredje person, ombedd eller inte, tänkt att ge fördel för ryttare eller häst häst räknas som förbjuden.
  • För att få starta i tävlingsklass måste ryttaren ha blivit godkänd i två Clear Round.

HÄSTEN

  • Hästen måste vara fem år för att få starta en Clear Round och minst sex år i en tävling 50–79 kilometer. Sjuåring får starta 120–139 km och från åtta års ålder 140–160 km.
  • Efter tävling ska hästen ha en minsta viloperiod före nästa start:
    Upp till 54 km = 5 dagars vila
    54,01 – 106 km = 12 dagars vila.
    106,01 – 126 km = 19 dagars vila.
    126,01 – 146 km = 26 dagars vila och mer än 146 km = 33 dagars vila.

DistansVeterinärbesiktningWEBB.jpg

  • Hästarna passerar alltid en veterinärgrind före och efter ritten. Beroende på tävlingens längd läggs det in grindar även under ritten. Vid 80 kilometer två grindar och vid 160 kilometer fem. Den första hästbesiktningen görs om möjligt dagen före tävling. Då kollas:
    hjärt- och andningsvärden, allmän kondition, rörelsemönster (hälta), ömhet, skador, sår, skor och hovar.
  • På elitnivå är 90 procent fullblodsaraber. Uthålliga, med bra hovar och ganska små, vilket ger proportionellt mer svettyta än på en större häst och då kan lättare göra sig av med överskottsvärme – och det är viktigt.
  • Många före detta travare går mycket bra upp till 80 kilometer och i de lägre klasserna ser man tinker, halvblod, nordsvenskar – alla slags hästar, säger Kjell Westerback. "Börja med den häst du har och träna den."

UTRUSTNING

  • Hästar får ridas med eller utan skor, boots eller annat som skyddar hoven.

DistansSkor med dipsWEBB.jpg

Järnsko med roadnails (söm med hårdmetall) och dips (hårdmetallstift) för högre hållbarhet och mindre glid på asfalt. Sulor för att undvika vassa stenar. Foto: Privat

  • Godkänd ridhjälm är obligatorisk. Klädsel i övrigt är skjorta eller tröja med krage och ärm, och byxor av ridbyxtyp.
  • Jacka/tröja med löst hängande kapuschong är inte tillåten. Ryttare som är 18 år eller yngre ska ha godkänd skyddsväst.
  • Sadlingen är fri.
  • Har ryttaren inte skor med klack som är minst 12 millimeter  ska antingen stigbyglar med täckt front eller annan säkerhetsstigbygel användas.
  • Blinkers, huva eller något som dövar hästens hörsel får inte användas. Insektsskydd och flughuva är tillåtet, men får inte påverka hästens synfält.
  • Betslingen är fri, men alla hjälptyglar är förbjudna förutom martingal med löpande ringar. Tyglar får inte ha sådan längd att de kan användas för att driva hästen.
  • "Det viktiga är att utrustningen passar dig och hästen. Den får inte skava någonstans. Många ryttare använder trekkingskor och ridtights. Rid med luftad hjälm och i luftiga kläder, man blir ju genomsvettig!"

Distansträns av plast som tål vattenWEBB.jpg

  • "Vi rider ofta med träns i det lätta materialet biothane som tål vatten och därför också är enkelt att göra rent."

DistansSadel utan kåporWEBB.jpg

Lättviktssadel med liten anläggningsyta, fårskinn för minskad skavrisk, flexande säkerhetstigbyglar med korg och stor yta. Foto: Privat

  • "I sadeln vill man ha en friare sits och många har sadel utan kåpor också för att frigöra svettyta på hästen. Stigbyglarna ska ha en ganska stor platta, kanske 10 centimeter för att ge foten bra stöd. Det finns stigbyglar särskilt för distans som är fjädrande och ger svikt."
  • Allt som kan ”driva” hästen är förbjudet, som spö, sporrar och delade tyglar som du skulle kunna slå på hästens hals.

RYTTAREN

Efter 16 mil har man grym träningsvärk, säger Kjell Westerback.
– Det viktigaste är din ridkondition. Du behöver ha bra balans för att underlätta för hästen och spara energi. Sedan är det bra att även bygga klassisk kondition och muskler i ben och bål. Kjell joggar, men tränar också i stallet.
– Jag bär en tung hink i vardera handen till exempel, och springer upp- och nedför trappan till skullen. Använd din fantasi. Försvarets träningsprogram som Svenska Ridsportförbundet visar på sin webbsida och instagram är ju jättebra, med jägarvila och utfallssteg. Det tar mig en timme att åka till gymmet, men i stallet är jag ju redan varje dag.
– Kondition behövs också för att hela ritten vara pigg även i huvudet och hålla sig fokuserad varje meter av banan så att man ser var man placerar hästen. På en grusväg rider jag där det är som mjukast – i mitten eller ute på kanten.

Läs mer om regler och utrustning i Tävlingsreglemente (TR) VI och på ridsport.se