Annons

    Hem / Tävling / Hästvälfärd / Munkollen / Hur kan jag förebygga?

Hur kan jag förebygga?

Den forskning som finns visar att alla hästar som arbetas med huvudlag kommer någon gång få problem med bett eller betselrelaterade skador. Det betyder att du som ryttare/kusk måste arbeta förebyggande för att undvika munskador i möjligaste mån. I händelse av att en skada uppstår ska skadan få tid att läka ut.

  • Passa ut ett lagom stort bett till hästen. Ha i åtanke att hästen egentligen inte har någon plats alls i munnen för att ha ett bett. Hästen måste skapa plats för bettet, det är enklare att skapa plats för något som är litet än för något som är stort.
  • Ha ett tydligt mål med hur du vill att hästen ska hantera bettet. Lär hästen en korrekt betthantering.
  • När hästen lärt sig en korrekt betthantering, dvs att bettet ligger stilla i munnen och att hästen inte tuggar på bettet, variera betslingen frekvent. Helst inte mer än två dagar i sträck på samma bett och huvudlag. Det är naturligtvis också av största vikt att ryttaren lärt sig en korrekt bett-/tygelhantering!
  • Tänk på att också variera nosgrimma, även trycket från den kan orsaka skador i och utanför hästens mun. Tänk på att nosgrimmans funktion är att stabilisera bettet, inte att stänga munnen.
  • Det är inte nödvändigt att alltid använda den utrustning som man får tävla på. Det är klokt att använda utrustning som håller hästen frisk fram till dess att man ska tävla. Självklart ska man även försöka minimera tävlingsmomentets inverkan på munhälsan.
  • Helst skulle alla hästar ha minst tre huvudlag i sin ”garderob”. Ett bettlöst, ett exempelvis rakt oledat bett, alternativt något annat lite stabilare bett som inte viker sig fullt ut och hästen accepterar, och ett som är anpassat för den inriktning hästen har. Betänk att allt på tränset, från nackrem till skumrem och bett kan påverka risken för att hästen påverkas negativt av utrustningen vid ridning/körning.
  • Utbilda hästen med målet att ha en fin förbindelse till bettet med en mjuk och stilla kontakt som erbjuds från handen.
  • Av största vikt är att ryttaren/kusken använder små, fina hjälper vid kommunikationen med hästen. Tygeln/tömmen får aldrig användas som balanshandtag. Ingen ridning får heller ske med konstant signalgivning/tryck.
  • Ta hjälp av skicklig tränare för att komma till detta mål, för både häst och ryttares utbildning.