Annons
Annons

"Vi har mycket att lära av flocken"

Russen på Lojsta hed är Sveriges enda viltgående flock. Svenska Ridsportförbundets besöksgruppere åkte dit för att lära mer om hästars naturliga beteende och behov.

Svenska Ridsportförbundet

– Gotlandsrussen på Lojstahed är det närmaste vilda hästar vi kommer i Sverige och vi har mycket att lära av flocken. Det säger ridskolerådgivare Anna Reilly som tillsammans med distriktens besöksgrupper åkte till Gotland och mötte russen på Lojsta, fjordingarna på Sindarve.

Hästvälfärd och säkerhet för hästar och människor är de viktigaste kuggarna i vårt system för kvalitetssäkring av ridsportanläggningar som görs genom distriktens besöksverksamhet. För att byta erfarenheter och fylla på med kunskap träffas besöksgrupperna ett par gånger varje år. I april samlades alla på Gotland, där en rundvandring på Lojsta hed var första stopp.
– Det är viktigt att öka förståelsen för hästars naturliga beteende och jätteintressant att få lära mer om russen som bott hela livet i sin naturliga miljö. Där finns ett lugn och en trygghet i hela flocken, säger Anna Reilly.

Gotlandsrusset är Sveriges äldsta inhemska hästras och användes i skogen redan på järnåldern. För att rädda rasen, som under början av 1900-talet hotades att dö ut, hägnade bönderna från trakten och Gotlands hushållningssällskap in ett område på Lojsta hed där de sista hästarna ur de tidigare vilda russflockarna släpptes. Idag finns 50 ston i flocken som strövar över ett 650 hektar stort område uppdelat på tre hagar. Ä Russen på Lojsta lever i frihet, fölar i frihet och utfodras varannan dag.
Här finns varierad natur men inga ligghallar, något som kräver dispens från Länsstyrelsen.

– Vi har ett jättestort ansvar att bevara det här kulturarvet med sin tillgänglighet men också i avelsarbetet med sin helt unika avelsbas, säger Tobias Mattsson, som tillhöra en av ägarfamiljerna av den 50 ston urstarka flocken.

Svenska Risportförbundet

Flocken härstammar från en stolinje från början av 1900-talet. Varje sommar växer flocken med upp till 35 föl, efter en mycket noga utvald hingst. Äldsta russet är 25 år.

Tobias Mattsson tillhör en av familjerna som äger russen på Lojsta och var med på besöksträffen för att berättade om livet på Lojsta.
– Vi har ett jättestort ansvar att bevara det här kulturarvet med sin tillgänglighet men också i avelsarbetet med sin helt unika avelsbas. Det är som på Island med islandshästarna, inga utomstående hästar förutom hingsten blandas i flocken.

Tack vare att tillsynsman Ingvar Andersson prickade gruppen rätt tid och plats för att träffa på den ibland rätt svårfångade flocken.
Förr i tiden var det ägarfamiljerna själva som delade på skötseln.
– Det är en trygghet för alla att det är samma person som känner flocken och direkt ser om någon tydligt drar sig undan eller har ett avvikande flockbeteende. Veterinärer tittar också på hästarna regelbundet men vi har extremt få skador i flocken som kräver veterinärvård. Det här är riktigt hållbara hästar, säger Tobias Mattsson.

Russ är utmärkta ridskoleponnyer och det går att köpa hästar direkt från Lojstahed Länk till annan webbplats..
– Individer som fostrats i flocken är garanterat tåliga och trygga i, säger Anna Reilly.

På Sindarve Gård på södra Gotland går cirka 30 fjordingar på lösdrift. Och åker hästbuss till och från jobbet ridskolan varje dag.

Svenska Ridsportförbundet

Besöksgruppernas andra stopp var Sindarve Gård Länk till annan webbplats. på södra Gotland, ett eldorado för fjordhästälskare där familjen Horwitz fött upp fjordingar, drivit ridskola och haft lägerverksamhet sedan 1974. Här går ridskolehästarna i lösdrift med skog, äng och ligghallar men med tillgång till boxar. Varje dag körs hästarna med hästbuss till och från ridskolan. Och det är få som missar bussen. Flocken kan rutinen utan och innan och sluter upp kring bussen när det är dags att åka till jobbet.

– Det är fantastiskt att se hur väl lösdriften fungerar på Sindarve och hur den varierade terrängen ger lugna, stimulerade och välmusklade hästar, säger Anna Reilly.

–Men man ska ju samtidigt veta att Gotland är helt unikt när det gäller tillgången till vidsträckta hagmarker. Det är förutsättningar som vekligen inte finns överallt.

Publicerad:

Aktuellt