Visitera mera – så gör du munkollen till en rutin vid varje ridpass

Häst munkoll hästvälfärd

Det är lättare om man hjälps åt. Här får Astrid Lantz Wallin och Olivia Mörk känna i och runt Oslos mun.

Kom ihåg munkollen.
Häst & Ryttare följde med när elever på Järfälla Ryttarförening fick lära sig att kolla hästens mun.

Text: Sofia Johansson Foto: Mattias Burling

En av de viktigaste sakerna en ryttare ska göra dagligen är att visitera hästen. Det handlar bland annat om att se om den har några sår, är snorig och om den har ätit och druckit som den brukar. Om detta görs varje dag är det lättare att upptäcka när något inte är som vanligt. En del av visiteringen är att titta i och runt hästens mun. Är något annorlunda? Finns det sår eller skav?
Skador i och runt munnen kan uppstå av olika anledningar och det är viktigt att en häst som har sår inte tränas eller tävlas.

Hos Järfälla Ryttarförening utanför Stockholm är munkollen en del av de dagliga rutinerna i hästhanteringen. Ansvaret ligger hos den utbildade personalen som visiterar hästarna regelbundet, men tanken är att även ridskolans elever ska få en inblick i hur det går till. Målet är att de ska lära sig och förstå varför det är viktigt och hur det går att undvika att hästar får sår eller skav i munnen.
– Jag tycker att det är jätteviktigt att lära våra elever från grunden hur de ska kunna se och veta hur de ska göra med hästarna. Precis som när de exempelvis ska titta på benen vid en visitering vill jag att det även ska gälla munnen, säger Anna Tholander, verksamhetschef.

Hästvälfärd, munkoll, Järfälla

Använd engångshandskar när flera kollas. Är inte nödvändigt om du bara kollar din egen.

Innan eleverna får testa visar Anna Tholander hur det går till. Hon tittar och känner efter om ponnyn Oslo har några skav på nosryggen eller under hakan där nosgrimman sitter. Sedan kikar hon på ut- och insidan på läpparna och vänder mungiporna lite utåt för att titta efter sår. Det är viktigt att vara försiktig. Även om hästen inte har några tänder vid lanerna är det bra att vara varsam.
–Det vet jag av egen erfarenhet, säger ridläraren Jenny Liljedahl och skrattar lite.

Sedan är det dags för Astrid Lantz Wallin, 16, och Olivia Mörk, 16, att prova. De är elever från Ridsportgymnasiet i Strömsholm och är på APL (arbetsplatsförlagt lärande) på ridskolan. Nu verkar dock Oslo ha kommit på att han hellre vill äta hö så först blir det lite utmanande för tjejerna att få honom att fokusera på dem, och det blir tydligt hur bra det är att vara två som kan hjälpas åt.

munkoll, hästvälfärd,

Astrid Lantz Wallin och Olivia Mörk kollar Oslos mun.

Medan Astrid Lantz Wallin håller i Oslo med ett grimskaft känner Olivia Mörk på nosryggen och under hakan. Där finns inga skav. Bra. När de ska kolla inne i munnen passar Oslo på att testa dem igen. Han höjer huvudet så högt han kan, men med tålamod och samarbete löser de även detta. De får båda prova att öppna mungiporna och försöka vända dem utåt för att se och känna efter om det finns sår eller tryckskador.
– Det är lite svårt men känns hårdare i mungipan på den högra sidan. Men jag känner inget sår, säger Astrid Lantz Wallin.
Olivia Mörk håller med. Även Anna Tholander bekräftar att hon känt och sett samma sak.
– Han har inte sår nu, men det går att känna att han nog har haft sår där tidigare för det är liksom en valk på ena sidan, säger hon.
–Det vi kan göra är att smörja in mungiporna med lite vaselin om de är torra. Det kan förhindra nya skav.

munkoll, Järfälla, hästvälfärd

Jenny Liljedahl, ridlärare och utrustningsansvarig och Anna Tholander, verksamhetschef.

Hos Järfälla Ryttarförening har nybörjareleverna teori sex gånger. Då går de igenom i hästens beteende, dess utrustning och hur hästen ska skötas före och efter lektionerna. Sedan byggs hästkunskapen på med återkommande teorilektioner, teoriveckor och clinics.
– Men tyvärr har det varit få elever på en del av dessa lektioner. En del tycker redan att de kan allt och att de inte behöver komma då utan bara när det är ridning, vilket har varit väldigt tråkigt, säger Anna Tholander.
Ridskolan har därför genomfört en enkätundersökning om vad eleverna vill lära sig mer av och analyserat vad som lockar mest . Och det har gett resultat. I grupper där det tidigare bara kommit ett par stycken är numera alla där. – Jag tycker att vi har lyckats höja statusen på teorin och det har lett till att fler har kommit. När vi fått eleverna att vilja lära sig blir det full pott även på teorilektionerna, säger Anna Tholander.

hästvälfärd, munkoll, Järfälla

På väggen i sadelkammaren hänger tavlor med bilder på hur olika nosgrimmor ska sitta.

Hon ser också ett ökat engagemang i frågor som rör hästvälfärd.
– Intresset har blivit mycket större nu än tidigare och många förstår att det är en så viktig del.
– Att vi lockar fler elever till teorin märks även på våra ridlärare som nu verkar tycka att det är roligare än förut. För när ingen kom tyckte ju inte heller personalen att det var roligt att ha de lektionerna. När eleverna är mer intresserade blir ju även vi i personalen ännu mer intresserade av att lära ut det, säger hon .

hästvälfärd, munkoll, Järfälla

En viktig del är att ta hand om utrustningen för att den exempelvis inte ska orsaka skav.

Det viktigaste är såklart att jobba för att det aldrig ska bli några sår eller skav. En del i detta är att utrustningen passar. Varje år undersöks ridskolehästarnas munnar och tänder av veterinär eller hästodontolog, som ger råd om vilka bett som kan vara lämpliga.
– Vi har många raka bett eftersom veterinären har sett att det är bra för våra hästar. Vi har också olika träns och nosgrimmor och även några bettlösa som vi ibland använder till vissa hästar, säger Jenny Liljedahl, utrustningsansvarig.
En annan del är även att utbilda eleverna under ridpassen.
– Att få ryttaren att förstå att de måste ha en stilla hand som vågar ge eftergifter så att hästen vill söka sig framåt och komma i balans utan att vi stör den, säger Anna Tholander.

snö, Järfälla, munkoll

Publicerad:

Munkollen – gör du

  1. Använd grimma och grimskaft, ha gärna en medhjälpare och akta fingrarna.
  2. 1. Kom ihåg att alltid stå vid sidan av hästen, aldrig framför. Gör kollen på båda sidor av munnen.
  3. 2. Kolla nosryggen och under hakan efter exempelvis skav av nosgrimmor.
  4. 3. Kolla på läpparnas ut- och insidor. Sära på mungiporna och vänd dem lite utåt för att se om där finns sår- eller tryckskador i munslemhinnan.
  5. 4. Akta fingrarna, men det är bra att se minst tre centimeter in i mungipan.
  6. 5. Kolla lanerna, den tandfria delen i munnen där bettet ligger. Där kan det också finnas skador

Skapa en rutin innan du rider

Försök att få in Munkollen som en rutin innan du rider. Då är det lättare att upptäcka om hästen har skadat sig.
Tänk på bådas säkerhet innan du börjar.

Munkollen är en del i ett kunskapspaket som bland andra veterinären och hästodontologen Ylva Rubin och förbundsveterinär Peter Kallings har tagit fram och som riktar sig till ryttare på alla nivåer. Nu lanseras en ny film för att göra kollen ännu tydligare.
– Gör Munkollen till en rutin innan du rider för att tidigt upptäcka förändringar i hästens mun, säger Ylva Rubin.
– Små skador kan snabbt bli stora problem om de inte upptäcks och tas om hand i tid.
Skadorna kan uppkomma av olika skäl. Ibland beror det på bettet.
– Men många gånger handlar det om små sår som kan jämföras med ett skoskav, och som läker snabbt om vi tar hand om det på rätt sätt, säger hon.

  1. Här kan du läsa mer om munkollen och se film där Ylva Rubin visar vad du bör titta efter.

Goda resultat på tävlingar

Annika Skoglund, hästvälfärd, munkoll

2023 kollades över 100 000 hästmunnar och nosgrimmor på svenska tävlingar. Resultatet: Endast fyra promille av de 56 016 munnar som undersöktes ledde till startförbud.

Enligt tävlingsreglerna ska minst fem procent av alla hästar på tävling kollas. Det målet överskreds rejält 2022 och 2023. Av 100 000 kontroller 2023 var 44 667 nosgrimmekontroller och 56 016 munkontroller. Av dessa fick fyra promille startförbud på grund av munskador.
– Våra överdomare och tävlingsveterinärer har verkligen jobbat målmedvetet med hästarnas bästa i fokus. Ingen häst ska komma till start om den inte är i tävlingsmässigt skick eller har utrustning som inte är anpassad efter hästen, säger Annika Skoglund, ordförande i Tävlingssektionen, som drivit på för bättre och utökade kontroller.
En häst med sår i munnen får inte starta med bett, oavsett hur litet såret är och får startförbud i 21 dagar.
– Startförbudet är en djurskyddsåtgärd som ska ge hästen tid att läka. Det är inte en bestraffning, säger Annika Skoglund.

Förbundsveterinär Peter Kallings är positiv till att ryttare och hästägare blivit så mycket bättre på att själva kolla sin hästs mun.
– Det innebär att vi gjort en positiv förflyttning för hästarnas bästa. Men vi kan inte stanna upp och säga att nu är vi klara. Det här arbetet måste fortgå och utvecklas, säger han.

Peter Kallings hästvälfärd munkoll

Relaterade artiklar